Kampen om det Moderna i Iran

Rasoul NejadmehrKonflikten mellan det traditionella, konservativa och det moderna, reformvänliga, i Iran var huvudämnet för FUFs möte. Inbjuden talare var Rasoul Nejadmehr som för ett halvår sedan utkom med boken ”Kampen om det moderna i Iran”, en essäsamling som behandlar Irans politiska idéströmningar. Spänningarna mellan det traditionella och det moderna menade Nejadmehr är det som driver förändringsprocessen i dagens Iran.

Mötesordförande Tomaj Keyvani inledde med att presentera Rasoul Nejadmehr och berätta om hans bakgrund. Åhörarna fick veta att Nejadmehr är doktorand i filosofi vid London University och tjänstgör som mångkulturansvarig för Västa Götalandsregionen. Han har i många år följt den politiska utvecklingen i Iran.Varför går allt på tok i Iran?

Nejadmehr berättade att han fick idén om att skriva en bok då han vid en sommarkurs vid Uppsala Universitet fann det svårt att förklara för studenterna ”varför allt går på tok i Iran”. Trots upprepade försök till revolutioner tycktes landet bara ha genomgått försämringar. Som ung hade han själv varit politiskt aktiv och han deltog i den stora iranska revolutionen 1979. Revolutionärerna drömde enligt Nejadmehr om ett fritt socialistiskt och demokratiskt samhälle: ”Vi trodde på den stora revolutionen, inte Mahdis återkomst” (Mahdi är den 12:e imamen, Shias Messias). Många av revolutionärerna fick betala med sina liv och Nejadmehr dömdes själv till åtta års fängelse.

Det traditionella
Innan Nejadmehr påbörjade arbetet med boken frågade han sig om Iran var ett modernt land eller ett traditionellt land, eller ett slags mellanting, och vad detta i sådana fall innebar. Till exempel undrade han vad tradition innebar i ett Iranskt sammanhang. Bokens titel, ”Kampen för det moderna i Iran”, speglar det iranska folkets kamp för, och misslyckande i kampen för, ett modernt Iran. Boken är indelad i fyra kapitel, där det första ger en bakgrund till situationen i Iran, det andra behandlar modernism i Iran, det tredje traditionen i Iran och det fjärde kultur, exil och identitet. Angående temat i det sista kapitlet betonade Nejadmehr exilens kreativa betydelse och hur något nytt skapas i mötet mellan iranier i exil och den svenska kulturen.

Det moderna
På tal om det moderna citerade Nejadmehr Marx som ska ha sagt att ”allt som är fast flyter” och med det menade att allt är föränderligt. I Europa kom modernitetstanken enligt Nejadmehr från stora tänkare som Kant, Bacon och Rousseau. De betonade vikten av det kritiska tänkandet och uppmanade till ifrågasättande av auktoriteter. Individen sattes i centrum på bekostnad av det kollektiva. Individen var suverän och därmed ansvarig för sina handlingar. Den europeiska vägen till modernitet, påminde Nejadmehr, var inte fri från spänningar och han nämnde fängslandet av astronomen Galileo på 1600-talet.

Spänning mellan modernitet och tradition
Enligt Nejadmehr var det spänningen mellan det moderna och det traditionella som formade Iran till det land det är idag. Han sade att den iranska traditionen består av flera lager, varav det första är förislamiskt. I det förislamiska finns drömmen om att återuppliva det Persiska rikets storhetstid och strävan efter ”Den goda ordningen”. Kungen var i förbindelse med Gud och hade därför obegränsad makt. I det andra lagret finns Shia, en inriktning inom islam som är speciell för Iran. Shia består av läran om imamerna, profetens ställföreträdare som anses valda av Gud. Den tolfte imamen tros leva i det fördolda men kommer en dag att återvända. Enligt Shia är mänsklighetens grundprinciper satta av Gud och man anser inte att Guds grundlag kan ändras. Detta är enligt Shia demokrati eftersom folkets tro ligger till grund. Traditionens tredje lager är det världsliga, såsom seder och värderingar.

Maktstrukturen
Nejadmehr sade att Irans intellektuella hävdar att källan till makt måste omstruktureras. Istället för att människor underkastar sig Gud borde makten utgå från människorna. Nejadmehr visade på en Overhead hur makten i Iran är strukturerad. Överst på pyramiden befinner sig Gud, sedan följer i tur och ordning imamerna och prästerskapet. Under dessa finns parlamentet och presidenten, vilka är folkvalda men enligt Rasoul styrda av prästerskapet, som också har rätten att avsätta presidenten. En viss tolkning av lagen anses vara möjlig, men endast i det fall prästerskapet finner det lämpligt. ”Moderniteten har kommit hit” sade Nejadmehr och pekade strax ovanför parlamentet, ”och det är också här som spänningen mellan det moderna och det traditionella finns”.

Publikfrågor
Många ur publiken hade frågor, bland annat undrades det över Irans framtid och vad Nejadmehr trodde skulle vara det första steget mot modernitet. Han hade inget direkt svar på frågan men sade att han ställer sitt hopp till landets ungdom. Nejadmehr berättade att han inte besökt Iran sedan 1990 men att han hört att människorna förändrats och att det speciellt gäller kvinnorna. Dagens ungdom, sade han, är klokare och mer sofistikerade, de är influerade av väst och ser sig själva som individer.

Nejadmehr fick också frågor om vad han trodde om kvinnokampen i Iran. Han svarade att den gör stora framsteg och att det faktum att många kvinnor nu visar luggen under slöjan är ett stort steg framåt. Att årets fredspristagare Shirin Ebadi är kvinnlig jurist från Iran är oerhört betydelsefullt för den iranska kvinnokampen. Nejadmehr sade att han sätter större tro till kvinnorörelsens förmåga till förändring än vänsterrörelsen, eftersom kvinnorna verkar underifrån. Slöjan anser han har fått för stort utrymme i debatten kring den muslimska kvinnans frigörelse, detta eftersom ”en kvinna utan slöja kan vara förtryckt och en kvinna med slöja emanciperad.” På frågan om vad han ansåg om en framtida förändring genom islam, vilket Shirin Ebadi förespråkar, svarade Nejadmehr att han inte trodde att det är möjligt att göra sig av med islam över en natt.

Lena Phalén, student Internationell Ekonomisk historia, Stockholms Universitet

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer