Studerandemöte: Att arbeta med miljöfrågor i globalt perspektiv

Lennart Daléus, Greenpeace Norden, Cecilia Ruben, Stockholm Environment Institute, Matilda Baraibar, Framtidsjorden, Mattias Johansson, Det Naturliga Steget, Mikael Ågren, WSP Group.

Då FUF bjöd in till studerandemöte med tema globala miljöfrågor, fanns representanter från en rad olika organisationer och företag på plats och informerade om sin verksamhet. Efter mötet gavs möjlighet att träffa representanterna över en kopp kaffe och ställa frågor kring arbete och praktik, en chans som många tog.

Efter att mötesordförande Johanna Wallin hälsat välkommen och informerat de närvarande om FUF och dess studerandeverksamhet intog den första talaren, Greenpeace Nordens företrädare Lennart Daléus, podiet.Greenpeace
Lennart Daléus inledde med att berätta att Greenpeace finns i 40 länder och har omkring 3 miljoner sympatisörer varav ca 100 000 i Norden. Greenpeace Nordens huvudkontor ligger i Stockholm och har 25 anställda. Greenpeace ägnar sig enligt Daléus konsekvent åt vissa specifika frågor och lämnar andra därhän. “Om någon frågar oss om vad vi tycker om att de skjuter vargar i Norrland har vi ingen åsikt om det”, som Daléus uttryckte saken. Frågor som Greenpeace intresserar sig för rör kärnkraft, oceanerna – där valjakt och utfiskning av Östersjön ständigt är aktuella, kemikalier – Greenpeace vill påverka EU:s lagstiftning på området, skogen – Amazonas såväl som den svenska, samt genmodifierade organismer – framför allt de som sätts ut i naturen och de ekologiska konsekvenserna av detta.

Greenpeace huvudkontor ligger i Amsterdam, men Daléus sade att de anställda är rörliga och kontoren är väl integrerade med varandra. Greenpeace anställer människor med många olika kompetenser. Förutom löneansvariga och andra som behövs för att få organisationen att fungera, finns det vad Daléus kallade “campainers”, sakkunniga människor inom exempelvis marinbiologi och juridik. Eftersom Greenpeace bryter mot lagen när de tycker att det är befogat, är sakkunskap om lagen en nödvändighet. Daléus berättade att de också har användning av duktiga båtförare och klättrare och andra typer av aktivister.

Greenpeace tar endast emot pengar från enskilda personer och inte från stater eller företag; Daléus berättade att det händer att de får bidrag från företag som de skickar tillbaka. Detta grundar sig i att Greenpeace vill vara oberoende och fria att agera efter eget tycke. Greenpeace tar emot praktikanter, varav en del blir kvar i organisationen som anställda.Stockholm Environment Institute, SEI
Cecilia Ruben berättade att SEI är ett fristående forskningsinstitut vars arbetsspråk främst är engelska. Institutet får ett visst statligt bidrag och har förutom i Stockholm forskningscenter i Tallin, Boston och York samt ett kontor i Bangkok. Institutet har ett 90-tal anställda. Verksamhetsområdet är globala och regionala frågor inom bland annat vatten och sanitet, energi och klimatförändringar, atmosfär, hållbar utveckling och risk och sårbarhet. Institutet bedriver tvärvetenskaplig forskning, och har således många olika typer av forskare. Ett av SEI:s huvudområden är enligt Ruben policyutveckling, bland annat jobbar de med att uppfylla millenniummålen och de strävar efter att förklara forskningsresultaten i syfte att förändra den internationella ordningen.

Ruben arbetar inom EcoSanRes som är ett SIDA-finansierat forskningsprogram inriktat på sanitetsfrågor. Programmet omfattar bland annat kompetensbyggnad, forskning om smittskydd, jordbruk och näringsämnen och olika pilotprojekt. Ekologisk sanitet är enligt Ruben ett aktuellt ämne där Sverige är en stor aktör. Ekologisk sanitet innebär återvinning av näringsämnen enligt en kretsloppsprincip. 2,4 miljarder människor på jorden har inte tillgång till någon som helst sanitet vilket Ruben menade inte minst är en fråga om mänsklig värdighet. Hon hänvisade till hemsidan www.ecosanres.org för vidare information.Framtidsjorden
Företrädaren för Framtidsjorden, Matilda Baraibar, började med att berätta att Framtidsjorden är en organisation vars medlemmar består av ett trettiotal organisationer i Latinamerika, Indien, Filippinerna och Sverige. Framtidsjorden stödjer projekt och kursverksamhet inom ekologisk och social utveckling och försöker främja medlemmarnas kunskaper inom ibland annat skogs- och jordbruksfrågor. Organisationens främsta intresseområden är landsbygdsutveckling, skogs-, jordbruks- och naturpedagogik (där barn lär sig att känna för naturen genom så kallad “natursensibilisering”) samt urban parmakultur som rör problem i städer såsom sophantering och sociala problem.

Genom sina projekt, kurser, utbyten, möten och information vill Framtidsjorden fokusera på positiva erfarenheter från Syd, stödja alternativ och visa på möjligheter. Varje år arrangerar Framtidsjorden en informationsturné, “Lära av Syd”. På turnén informerar medlemmar om projekt de jobbat med.

Framtidsjorden finansierar också praktikantverksamhet i Syd för studenter på Biskop Arnö och Färnebo folkhögskola. Ofta sker praktiken inom ett projekt och varar i cirka 6 månader innan praktikanterna återvänder för att informera om sin vistelse. På Biskops Arnö folkhögskola finansierar Framtidsjorden en praktikantkurs som kallas Deltagande Video och som syftar till att visa på hur dokumentärfilm kan användas för att bidra till social förändring. Praktikanterna åker till Brasilien och dokumenterar en organisation eller gör vad Baraibar kallade “gräsrots-TV”, där man skapar en egen, alternativ mediabild.

Framtidsjorden har få anställda, de ser enligt Baraibar hellre att organisationerna som de jobbar med anställer folk. Förutom personalen på det svenska kansliet har organisationen 3 koordinatörer i Brasilien, Chile och Indien. Koordinatörerna sysslar bland annat med administration och information.Det Naturliga Steget
Det Naturliga Steget skiljer sig enligt Mattias Johansson från de tidigare organisationerna då det är en stiftelse med affärsmässig basis. Det Naturliga steget grundades 1989 av cancerforskaren Karl-Henrik Robèrt och är inte statsfinansierat. De anställda konsulterna, rådgivarna och opinionsbildarna arbetar med att visa företag vikten av miljötänkande och att genom strategisk rådgivning guida företagen till att agera på ett sätt som både leder till lönsamhet och hållbarhet. Johansson berättade att stiftelsen tilldelats 2000 års The Blue Planet Price, som han kallade “miljöns nobelpris”.

I höst startar ett program på Blekinge Tekniska Högskola, MSC, som utformats med hjälp av Det Naturliga Steget. Programmet, som är inriktat på strategiskt ledarskap för hållbarhet innehåller både forskning och rådgivning .

I arbetet med företagen följer Det Naturliga Steget en modell som Johansson visade med hjälp av overheadbilder. I tur och ordning fokuserar de på följande saker:

System – de grundläggande förutsättningarna.

Framgång – vad är framgång?

Strategi – hur kan man planera och prioritera för att nå framgång?

Åtgärder – vad behöver göras för att nå framgång?

Verktyg – analyser, rådgivning och utbildning.

Johansson berättade att Det Naturliga Steget finns representerade i 11 länder och på alla kontinenter, men de har endast 60 anställa. Bland dessa är de flesta företagsekonomer, men det finns också några biologer och naturvetare samt en del miljötekniker. Språkkunskaper uppskattas och möjliga arbetsområden är som konsult, rådgivare eller licenstagare som jobbar i stiftelsens namn men med egna projekt. Önskvärda egenskaper hos den anställda är enligt Johansson förmåga att tänka i system och helhet, affärsmässighet och flexibilitet i relationerna med kunderna. Det Naturliga Steget fokuserar på möjliga lösningar och blickar hellre framåt än bakåt på misstag i det förflutna.WSP Group
Efter att Mikael Ågren presenterat sig själv berättade han att WSP Group finns noterade på Londonbörsen och är Europas femte största tekniska konsultföretag. Företaget har över 100 kontor i världen. Av WSP:s 5000 konsulter finns 2000 i Sverige, Finland och Norge. En tiondel av företagets anställda är miljökonsulter, som jobbar på och i marken med energi, luftutsläpp, juridik och naturfrågor. De anställda besitter en bred kompetensbas och består bland annat av jurister, naturvetare, ingengörer, kemister, beteendevetare och fälttekniker.

WSP:s främsta fråga är enligt Ågren vad de kan göra för andra företag. Verksamhetsfältet är brett. En stor del består av att undersöka eventuella dolda miljökostnader vid så kallad “due diligence”, när företag köper upp varandra. Andra uppgifter är att skriva miljökonsekvensbeskrivningar och att hjälpa industrier med planeringen av framtida produkter, så att de inte bryter mot miljökrav. Dessutom tar företaget markprover och ger förslag på hur marken kan renas, sysslar med grundvattenfrågor och riskhantering – ett område som ökar, utför riskanalyser och bedömer miljökvalité och arbetsmiljö, samt behandlar avfallsfrågor och hyr ut miljöchefer.

Ågren avslutade med att visa några bilder på aktuella projekt över världen. Bland dessa kan nämnas miljökonsekvensbeskrivning för ett zinksmältverk i Namibia och bulleranalys för en planerad bankbyggnad i Mauritius. Företaget erbjuder också så kallad Team World Learning i Sydafrika dit företag skickar sina anställda för att göra en social insats. WSP har också en ständigt pågående praktikantverksamhet.

Sammanfattning: Lena Phalén

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer