Att reformera FN

Seminarium den 24 oktober 2006 Hörsal Dragonen, Göteborgs universitet, Sprängkullsgatan 19 i Göteborg Samarrangemang mellan FUF, Utrikespolitiska Föreningen i Göteborg och Fyrnationsinitiativet för FN-reformer

Alla tycks vara ense om att FN måste förbättras – reformeras. Organisationen möter idag nya utmaningar samtidigt som flera gamla problem kvarstår. Vad man däremot inte är ense om är hur detta ska gå till, eller vilka frågor som bör prioriteras.
Det pågår flera parallella reformprocesser i FN, som dock inte uppmärksammas särskilt mycket i svensk media. I samband med FN-dagen 2006 vill vi därför passa på att sätta FN-reformerna i fokus och öppna upp för debatt kring dem. Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF), Fyrnationsinitiativet för FN-reformer och Utrikespolitiska Föreningen i Göteborg arrangerade tillsammans ett seminarium på FN-dagen, med paneldebatt och öppen diskussion.

I panelen:
Susanne Lindahl
, Fyrnationsinitiativet för FN-reformer.
Bengt Säve-Söderbergh, från styrkommittén för Fyrnationsinitiativet. Ambassadör och tidigare statssekreterare, har arbetat med bl.a. Nordiska FN-projektet.
Daniel Berlin, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.
Ali Eghtedari, Utrikespolitiska Föreningen Göteborg.

Moderator:
Svante Karlsson, Institutionen för freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet.

Susanne Lindahl från Fyrnationsinitiativet för FN-reformer välkomnade publiken. En kort inledning hölls om FN och reformarbetet – vilka utmaningar finns? Ordet gick därefter till Bengt Säve-Söderbergh, via moderatorn Svante Karlsson.

Bengt Säve-Söderbergh inledde med en historisk tillbakablick; uppkomsten av FN år 1945 och hur FN har utvecklats fram till idag. FN-stadgan, som är 61 år, präglas fortfarande av tidsandan kring andra världskriget. Omkring 50 stater samlades kring en gemensam tanke om fred. FN-stadgan präglas av det förflutna och dess nationalstater, men arbetet omfattar betydligt mer arbetsuppgifter idag. FN disponerar fredsbevarande trupper, som idag uppgår till cirka 100 000 människor (Darfur-konflikten är inte medräknad, vilket skulle kunna innebära en ökning på 30-40 000 personer om ett beslut tas inom FN). Fler länder från Syd blev medlemmar under 1960-talet och dagordningen förändrades ytterligare. FN fick en viktig roll att föra upp frågor om utveckling på agendan. Miljöfrågan under 1970 och 80-talet var även en faktor som utvidgade FN arbetsuppgifter.
FN har i dag cirka 192 medlemsstater och arbetet har breddats till att inkludera mänskliga rättigheter. Idag, menar Säve-Söderbergh, aktualiseras frågor som exempelvis vetorätten inom säkerhetsrådet; ”Ska Frankrike ha mer att säga till om än Indien?” Idag är globaliseringen ett faktum och FN ställs inför nya utmaningar. Inrikes- och utrikesfrågor flätas samman och alla världens individer påverkas av dess konsekvenser. Samarbete är kritiskt. Säve-Söderbergh menar att krig av ”klassisk karaktär” är ovanligt, men konflikter med regional och intern karaktär är desto vanligare. Säkerhet handlar idag om individer, inte främst stater. Ett ingripande i dessa konflikter är dock svårt, då staters suveränitet kringgås. Svårigheter finns även gällande forna kolonialmakter som skyddar stater de tidigare exploaterade.

Säve-Söderbergh fortsatte med att peka på värdet av att FN kan erhålla legitimitet, representativitet och effektivitet. Fyrnationsinitiativet för FN-reformer fokuserar på ”styrning” (eng. governance) och ”management” samt relationen mellan medlemsstater och FN:s sekretariat, exempelvis genom studier av finansiering i sekretariatet. Skyldigheter och rättigheter är väsentligt och Fyrnationsinitiativet vill identifiera problem för att sedan presentera lösningar. En rapport kommer att presenteras om hur FN skulle kunna reformeras. Arbetet vill tydligt visa på Generalsekreterarens uppgifter (management) och Medlemsländernas uppgifter (governance).

Daniel Berlin fick sedan ordet och pratade om Non-governmental Organizations (NGOs) inflytande och betydelse inom den internationella politiken. Ur globaliseringen följer nya aktörer. Åtskilliga problem och lösningar är gränsöverskridande, exempelvis kräver den förstärka växthuseffekten mellanstatligt samarbete. Stater är en central grupp med makt, men även andra grupper vill vara delaktiga på den globala arenan.
Berlin talade sedan om FN:s interna problem. Flera stater är odemokratiska, procedurer kritiseras som exempelvis vetorätten och att det internationella systemet är uppbyggt av stater som förväntas representera hela världens befolkning. NGOs vill se en förändring.

Enligt Berlin anser NGOs att de kan tillföra ”makt med auktoritet” s.k. mjuk styrning. De är experter inom ett visst område och menar att de fyller en lucka i politiken. NGOs hävdar att de har en representativ funktion för dem som inte kan göra sin röst hörd. Det finns bland annat fyra åtgärder som FN kan vidta för att möta enskilda organisationers önskemål. En funktion kan läggas till, där NGOs tillåts att tala – inte enbart vara åskådare. Dagordningen kan expanderas, för att ge plats åt fler perspektiv. Insynen i beslutsfattandet kan förbättras, vilket ger en granskande effekt. Detta effektiviserar även ansvarsutkrävandet; ”blev det som FN sade?”.

Dock, poängterade Berlin, får inte kritiken mot NGOs glömmas bort. Vissa organisationer klandras för att vara odemokratiska och att deras egen insyn är bristfällig. Den starka kritiken gäller emellertid om NGOs medverkande löser problemen. Skulle exempelvis en otillräcklig legitimitet lösas med hjälp av enskilda organisationer, eller är NGOs ”fel i sig”? Berlin menade att man alltid måste ifrågasätta om man ersätter ett bristande system med ett annat ofullständigt system.

Moderatorn Svante Karlsson tog sedan upp frågan om hur viktigt FN-sekretariatet är. Sekretariatet har en central roll inom FN. Generalsekreteraren har initiativrätt och kan därmed lyfta upp ärenden på agendan. FN måste rätta sig efter stadgan och mellanstatliga bestämmelser. Hur kan vi sluta ”skylla på FN” och istället ge saklig kritik?

Bengt Säve-Söderbergh kommenterade först Daniel Berlins anförande. Han underströk att demokrati endast kan kopplas till individer. Säve-Söderbergh menade att det vore katastrofalt om FN enbart inkluderade demokratier, detta eftersom ett demokratikrav innebär avsaknaden av en viktig dialog. Odemokratiska stater kan komma att agera mer som exempelvis Nordkorea. En viktig fråga är hur världen skulle se ut om inte FN existerade. Säve-Söderbergh framhöll att nationalstaten kommer att finnas kvar inom en överskådlig framtid, det tar tid innan den eventuellt luckras upp helt. Han markerade även att hanteringen av pengar är centralt inom alla organisationer, det är bland annat detta som Fyrnationsinitiativet behandlar för att ge en genomarbetad rapport.

Ali Eghtedari från Utrikespolitiska Föreningen inflikade att finansiella problem uppstår om donationer ger mer inflytande. Han menade att dagens problem, med exempelvis epidemier, kräver flexibilitet. Hur ska sekretariatet klara av denna utmaning?

Daniel Berlin höll med Säve-Söderbergh om att en exklusiv grupp inte kan vara demokratisk i sig. Väsentligt är hur representativitet, legitimitet och effektivitet kan vara kompatibla inom FN.

Diskussion

Moderatorn Svante Karlsson fördelade publikens frågor.

– Hur skulle FN lösa ett folkmord om det skedde nu, idag? Hur skulle FN agera?
Ofta är dessa konflikter komplexa, med en historisk förankring. Vilken metodik ska användas? Behövs militära krafter? Neutralitet i ett ingripande är omöjligt. Säve-Söderbergh undrade i hur stor utsträckning FN ska ingripa i dessa situationer. FN är, som många andra, en organisation med begränsade resurser. FN förespråkar subsidiaritetsprincipen, vilket innebär att regionala unioner skulle kunna hjälpa till.

Eghtedari framhöll likaså att det kan vara en idé att grannländer tar mer ansvar i konfliktsituationer. De borde även ha intresse av att hjälpa till, för att bibehålla ett lugn inom regionen. Trupper måste anpassa sig till platsen. Soldater måste vara mer förstående för kulturen, problematiken och dess omgivning.

– Vem ansvarar för budgeten inom FN?
Säve-Söderbergh berättade att det måste finnas konsensus bland alla medlemmar, om exempelvis en höjning av budgeten. Inom denna fråga har varje land ett veto. Femte utskottet utvecklar mikrostyrning och detaljstyr budgeten, vilket urholkar dess helhet, menade Säve-Söderbergh. Vidare är ansvarsutkrävandet svagt. Fyrnationsinitiativet vill därför utföra denna första undersökning.

– Hur kan stadgan omarbetas?
Moderatorn Svante Karlsson talade om att förändringar måste gå genom säkerhetsrådet. En distinktion måste göras mellan praxis och stadgar. Praxis är enklare att förändra. Ett exempel på praxis är de regionala sammanställningarna inom Generalförsamlingen.

Elin Israelsson, studerandemedlem i FUF

Hemsidesadresser:

www.uf.ffs.gu.se

www.fuf.se

www.the4ni.org

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer