Minority Rights Group International

Av: Gioreley Rios Alarcón

När jag fick svaret om att jag beviljats en praktikplats i London så kunde jag knappt tro det, det var helt underbart! Jag satte genast igång med att ordna med alla praktiska saker såsom boende och hur jag skulle klara mig ekonomiskt. Jag kände ingen i London så jag frågade alla jag kände om någon kunde ge mig tips om hur jag kunde gå tillväga. Det som oroade mig mest var boendet. Många sade att jag kunde lösa det på plats om jag åkte lite innan själva praktiktiden började men jag ville gärna ha boendet färdigt innan jag åkte. Jag fick tips om ett forum, www.londonsvenskar.co.uk där jag kunde leta efter boende. Detta var precis innan jul och jag skulle börja min praktiktid den 15 januari, så det fanns inte så mycket utannonserat och det som fanns ville ha en ny inneboende snarast och inte i början på januari. Lyckligtvis hittade jag ett boende till ett överkomligt pris i Whitechapel i östra London, inte alls långt från kontoret. Jag delade rum med en svensk tjej från Dalarna och ytterliggare 3 personer bodde i huset. Med boendet löst kunde jag andas ut och med lugn åka till London.

Jag trivdes väldigt bra på MRG och kom ganska snabbt in i arbetet. Mina främsta arbetsuppgifter var att fortsätta arbetet med organisationens nygamla projekt rörande afroättlingar i Latinamerika. Jag etablerade kontakt och valde ut samarbetsorganisationer i Peru, Ecuador och Brasilien som arbetade med att stärka denna minoritetsgrupp rättigheter. Jag gjorde ytterliggare research till en bidragsansökan för detta projekt som blev färdig till när min praktiktid var slut.

Jag beslöt själv i början av min praktiktid hur mycket jag ville jobba och jag valde att jobba fem dagar i veckan för att lära mig så mycket som möjligt på de tre månaderna jag var där. Mycket av den interna kommunikationen skedde via e-mail eller telefon men jag undvek detta i största möjliga utsträckning och valde att gå mellan de olika våningarna när jag behövde prata med någon. Eftersom organisationen hade ett stort antal praktikanter så ansåg jag detta vara det bästa sättet för mig att göra mig sedd och för dem att få en bild av mig. Jag tror att detta gav mig fler arbetsuppgifter rörande andra kollegers projekt än vad jag kanske hade fått om jag ”endast varit ytterliggare en praktikant”. Arbetsuppgifterna var mycket varierande och lärorika i det avseende att jag fick en god bild av såväl det teoretiska som det praktiska delarna av organisationens arbete. De uppgifter jag gjorde var bland annat research och sammanställning av material till ett projekt rörande en utbildningsmanual för afrikanska NGO’s, jag sammanställde och organiserade MRG’s workshops material och genus material, gjorde research för olika bidragsansökningar till projekt i Asien och Afrika och hjälpte till med att arrangera kollegers och partners flygresor och boenden till möten i Europa och Afrika.

Jag kände mig uppskattad på MRG och det gladde mig att mina kolleger fann mig och mina kunskaper användbara och bad mig om hjälp i även de minsta av situationer där jag kunde underlätta deras arbete. Deras förtroende stärkte min uppfattning om att jag kunde och gjorde bra ifrån mig på jobbet.

Jag hade ingen arbetsplan för min tid på MRG, jag fick arbetsuppgifter lite ad hoc och ibland satt jag utan något att göra. Vi de tillfällena så skapade jag ofta egna uppgifter till mig själv eller fördjupade mig i organisationens publikationer för att lära mig mer. Jag var noga med att framhålla till mina kolleger när jag pratade med dem att de skulle ha mig i åtanke om de behövde hjälp med något, detta tror jag gav resultat då jag fick uppgifter från andra avdelningar där de vanligtvis hade flera deltids praktikanter som jobbade. Min handledare Samia Khan åkte på tjänsteresa i nästan tre veckor under början/mitten på min praktiktid. Detta gjorde att jag kunde göra mer arbete åt andra kolleger och även lära känna dem mer. Jag blev bra vän med några av dem och uppskattade verkligen allt jag fick lära mig av dem.

Stämningen på kontoret var väldigt uppgiftsorienterad och luncherna var snabba och inte sällan framför datorn för de flesta. Det var lätt att svepas med i den rutinen men med jämna mellanrum var vi några som åt lunch tillsammans. Egentligen så behövde det inte vara så stelt, utan det räckte med att fråga om någon ville äta lunch så var det ofta någon som svarade på mailen. Jag försökte följa med på alla aktiviteter som mina kolleger gjorde efter arbetstid. Detta var allt från utbildningsdagar, externa föreläsningar, after-works, avskeds middagar och söndags luncher. Jag fann detta givande då många av dem hade gjort och arbetat med mycket intressanta uppgifter och jag fick möjlighet till att lära mig mer om den typ av arbetsområde jag själv var intresserad av. Dessa aktiviteter slätade ut den arbetshierarki som fanns på kontoret med organisations chefer, avdelnings chefer, programansvariga, assistenter och praktikanter. Jag hade svårt för denna hierarki som kändes onödigt komplicerad med mycket rapportering och uppdelningar samt behovet av auktorisering vid beslut. Denna arbetskultur tog ett tag att lära sig men när systemet för det väl hade blivit förklarat för mig så underlättade det arbetsrutinerna.

London är en underbar stad och jag är verkligen jättenöjd med min tid på MRG. Trots svårigheter att få ekonomin att gå runt, jag var tvungen att ta ett lån för att finansiera min vistelse, så kan jag inte säga annat än gott om min praktiktid. Jag rekommenderar varmt denna praktikplats till studenter som söker praktikplats.

Dela det här:
Publicerat i Praktikberättelser