Internationella Federationen för Mäskliga Rättigheter

Av: Anna Hesselgren

Jag praktiserade under tre månader (oktober 2007 – januari 2008) vid Asienavdelningen på FIDH, den Internationella Federationen för Mäskliga Rättigheter (Fédération Internationale des ligues des Droits de l’Homme) i Paris.

FIDH grundades 1922 och är den äldsta internationella mänskliga rättighetsorganisationen. FIDH är en federation av 155 nationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter över hela världen. Organisationen är helt obunden från politisk ideologi eller religion och dess motto är ”Alla rättigheter för alla”. Detta betyder att FIDH strävar efter universell efterlevnad av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. De generella riktlinjerna för FIDH:s arbete dras av det beslutande organet, det internationella rådet, som möts tre gånger per år. Det praktiska arbetet sköts dock av sekretariatet. FIDH:s huvudkontor ligger i Paris (17, Passage de la Main d’Or, 75011) men organisationens sekretariat har även personal strategiskt utplacerad i Genève, Bryssel, New York, Kairo och Nairobi. På högkvarteret arbetar omkring 30 personer och arbetet där är uppdelat dels efter geografiska områden, Afrika, Asien, Mellanöstern o.s.v. och dels efter tematiska områden liksom kvinnors rättigheter, globalisering och dödsstraff. FIDH:s arbete finansieras med medlemsavgifter, privata donationer samt bidrag från olika institutioner som t.ex. svenska SIDA.

Arbetet på FIDH går ut på att uppmärksamma, utbilda om och utreda brott mot de mänskliga rättigheterna och all verksamhet sker i tät samverkan med de nationella medlemsorganisationerna. Tack vare dessa kan FIDH övervaka situationen i nästan hela världen. Brott mot de mänskliga rättigheterna uppmärksammas genom exempelvis pressutskick, öppna brev till makthavare samt rapporter. FIDH utövar även regelbundet lobbyingarbete vid mellanstatliga organisationer som FN, EU och OSSE. Utredningsarbetet genomförs av internationella delegationer som ute i fält genomför noggranna undersökningar.

Min praktik genomfördes inom sekretariatet, på Asienavdelningen som består av två personer. Att det blev just Asienavdelningen var helt och hållet en slump eftersom jag kontaktade FIDH innan jag fått svar på min ansökan, då jag tillfälligt befann mig i Paris. De var alltså inte alls förberedda på min ankomst och jag hamnade då på den avdelning som behövde någon mest akut. Att vara på denna avdelning visade sig dock vara mycket intressant under denna period då situationen i t.ex. Burma, Pakistan och Kina var mycket turbulent. Jag delade kontor med tre andra praktikanter och hade tillgång till den tekniska utrustning jag behövde. Arbetstiderna var i stort sett 9:30 till 18:20 med en timmes paus mitt på dagen. Samtliga praktikanter erhöll matkuponger till ett värde av 8 Euro/dag samt kollektivtrafikskort, något som var välbehövt eftersom livet i Paris är dyrt. Stämningen var god, t.ex. så arbetade de flesta med kontorsdörren ständigt öppen vilket kan tyckas vara en detalj men var något som jag verkligen uppskattade. Jag blev också regelbundet medbjuden på sociala aktiviteter utanför arbetsmiljön.

Vad gäller mina arbetsuppgifter så var de mycket varierade och bestod i allt från ren forskning till administrativa uppdrag som att ringa telefonsamtal eller åka som bud med viktiga dokument. Något jag upplevde som mycket positivt var att jag fick arbeta dels med enskilda fall, personer eller grupper som blivit utsatta för brott mot sina grundläggande fri- och rättigheter, men också med uppgifter kopplade till globala politiska sammanhang. Exempel på mina uppgifter var att skriva artiklar, pressutskick, faktadokument, öppna brev för lobbyingsyfte, förbereda en mängd utlandsuppdrag d.v.s. sammanställa bakgrundsinformation, skriva villkor och mandat, boka möten, hotell o.s.v. Jag hjälpte även till vid presskonferenser samt hade viss personlig kontakt med media, deltog i ett stort antal möten med offer för brott mot de mänskliga rättigheterna, möten med andra NGO:s samt med myndigheter från olika länder. Jag fick även förtroendet att ensam representera FIDH vid ett par möten. Jag verifierade information med andra NGOs eller direkt med offer för brott mot de mänskliga rättigheterna, översatte dokument från franska till engelska och tvärtom samt redigerade rapporter.

FIDH är en juridisk organisation och de flesta anställda är därför jurister. Själv har jag en Pol. Mag. examen med inriktning internationella relationer/freds och konfliktforskning. Jag har aldrig läst internationell juridik mer än på en väldigt ytlig nivå och saknade därför vissa kunskaper som skulle ha förenklat arbetet, speciellt i början innan jag var insatt i FIDH:s arbete. Jag hade inte insett innan jag började min praktik att mänskliga rättigheter handlar mycket mer om juridik än om internationella relationer även om det naturligtvis finns en stor politisk dimension i det. Mina två handledare var emellertid medvetna om min brist på konkret erfarenhet inom området då de valde mig och därför hade jag inga direkta komplex för mina stundtals bristande kunskaper. Naturligtvis har de kunskaper i internationella relationer som mina studier givit mig tjänat för att placera in FIDH:s verksamhet i sitt internationella sammanhang. För övrigt var jag också nöjd över att vara bekant med, samt ha vana att forska omkring och analysera, skeenden i enskilda länder samt i internationella organisationer eftersom förståelsen av detta var grundläggande för mitt arbete.

Vad gäller språkkunskaper så krävdes det mycket goda kunskaper i både talad och skriven engelska och franska. Min franska var på en god nivå då jag läst detta i skolan samt tidigare spenderat ett och ett halvt år i Frankrike då jag både studerat franska samt arbetat och praktiserat på språket. Det mesta av arbetet på Asienavdelningen gjordes på engelska men jag fick regelbundet uppgifter på franska såsom att skriva pressutskick, telefonera och mejla samt översätta dokument. Jag förmodar att arbetet inom t.ex. Afrikaavdelningen till ännu större grad genomförs på franska i och med de många än idag fransktalande f.d. kolonierna som finns där, situationen är ju annorlunda i Asien. För övrigt så är det talade arbetsspråket på kontoret i princip uteslutande franska. Därför rekommenderar jag endast personer med mycket goda kunskaper i franska att praktisera på FIDH.

Variationen i mina arbetsuppgifter gjorde att jag lärde mig väldigt mycket under min trots allt relativt korta praktikperiod. Naturligtvis har jag fått fördjupade kunskaper om mänskliga rättigheter samt hur man kan arbeta för dessa men även om den socio-politiska situationen i en mängd enskilda länder, inte enbart i Asien, samt hur en internationell icke-statlig organisation fungerar. Jag hade även privilegiet att få arbeta med kompetenta personer samt att träffa, och samarbeta med människor från mycket olika bakgrunder, allt ifrån politiska flyktingar som förlorat allt till toppdiplomater och en mottagare av Nobels fredspris.

Jag hade två handledare varav den ena var lätt att arbeta med medan den andra var något svårare. Denna sistnämnda person, som var den som jag arbetade med mest, var relativt opedagogisk och gav oklara instruktioner. Till saken hör också att FIDH ofta arbetar med akuta situationer och dessa två faktorer sammantaget gjorde att jag aldrig riktigt fick förklarat något sammanhang eller kontext till det jag ombads att göra. Det var upp till mig att själv lyckas sätta mig in i situationen och uppgiften så gott jag kunde på den korta tid jag oftast hade på mig att t.ex. skriva en text eller kontakta en person. Oftast gick detta dock bra. Jag vill också tillägga att de andra praktikanternas handledare inte alls arbetade på samma sätt även om samtliga anställda för det mesta hade en tung arbetsbörda.

Sammanfattningsvis så kan jag starkt rekommendera alla med intresse för mänskliga rättigheter samt god kunskap i franska en praktik vid FIDH. Jag kommer därifrån berikad med ny kunskap, nya vänner och nya erfarenheter.

Dela det här:
Publicerat i Praktikberättelser