Uppmaningen

Minska utsläppen av växthusgas!

– en uppmaning till politikerna

Om vi människor skulle kunna minska eller helt stoppa utsläppen av växthusgaserna så skulle det finnas en chans att minska temperaturökningen, annars riskerar vi en temperaturökning på fem till sex grader under det närmaste seklet, menar Mikael Malmeus. Idag finns det 387 miljondelar växthusgaser i atmosfären, enligt forskarna måste värdet ner till 350. Tyvärr visar flera beräkningar att kurvan går åt helt fel håll. Organisationen Klimataktion uppmanar människor att trycka på politikerna för snabba minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Vill man förstå klimatfrågan är det en bra början att försöka förstå energibalansen. ”Allt som har med klimat att göra, har med energi att göra” säger Mikael Malmeus, representant för organisationen Klimataktion. Lika mycket värme som strålar in och värmer upp jorden måste också stråla ut från jorden för att bibehålla en bra energibalans i jordens atmosfär. Malmeus förklarar att i dagsläget är denna balans rubbad vilket skapar en uppvärmning av jorden. De växthusgaser vi människor släpper ut i atmosfären, framför allt koldioxid, blockerar delar av jordens utstrålning som istället reflekteras tillbaka och bidrar till temperaturökning och uppvärmning av jorden.

Malmeus förklarar vidare hur temperaturökningen och halten av växthusgaser i atmosfären följs åt. I vanliga fall regleras temperaturen av att jorden växelvis lutar mot eller bort från solen, men i och med den för höga halten av växthusgaser i atmosfären förstärks uppvärmningen när jorden lutar mot solen och uppvärmningen går alldeles för fort och temperaturbalansen rubbas.

Vad händer då i en varmare värld? Malmeus talar om allvarliga konsekvenser för både natur och människor. De temperaturkänsliga ekosystemen påverkas allvarligt av klimatets obalans och 30-40 % av jordens djurarter riskerar att dö ut. Exempelvis är isbjörnarna en utsatt djurart menar Malmeus, eftersom de är beroende av nordpolens isar som har börjat smälta bort. Klimatförändringarna kommer generellt sätt att ha en direkt påverkan på olika områden, vilket innebär att varma områden kommer att bli varmare, torra områden kommer att bli torrare och blöta områden ännu blötare. Uppvärmningen hotar även att tina permafrosten i olika områden vilket i sin tur gör att stora mängder metangas kan pysa ut i atmosfären och hjälpa till att öka uppvärmningen. Det blir en form av självförstärkande effekt, menar Malmeus.

Malmeus poängterar dock att det är viktigt att inte enbart fokusera på de allvarliga konsekvenser vi kan se på längre sikt, utan också på de effekter som klimatförändringarna redan har i olika områden idag. Just nu dör 150 000 fler varje dag i olika tropiska sjukdomar, som exempelvis diarré och malaria, på grund av klimatförändringarna. Smältvatten från isar och glaciärer som i vanliga fall skall hålla vattenstånden på en balanserad nivå skapar nu istället kraftiga översvämningar. Många människor får idag fly undan dessa direkta effekter, enligt Malmeus. Exempelvis har Indien redan tagit emot över 300 000 s.k. klimatflyktingar från Bangladesh. ”Fattiga drabbas alltid värst, de har svårt att möta de här hoten”, konstaterar Malmeus. Han menar att klimatförändringarna slår väldigt ojämnt och orättvist då det är vi i väst världen som i huvudsak har bidragit till dagens klimatförändringar.

Vi svenskar får ofta höra att vi är bra på miljöfrågor och att vi kommit långt i vårt miljöarbete. Enligt vissa jämförelser med andra länder är Sverige bland de bästa när det gäller klimatfrågan, dock menar Malemus att detta endast beror på att Sverige har kunnat exportera sina miljöproblem. Istället tycker han att vi ska titta på hur stort ekologiskt fotavtryck ett land gör i världen, för att få en korrekt bild av hur det ser ut. Detta är en beräkning av flera olika faktorer, exempelvis hur mycket odlingsmark som behövs för att försörja landet med mat och hur mycket mark som behövs för att suga upp mängden koldioxid som landet släpper ut. Sverige gör ett stort fotavtryck och hamnar på 18: e plats av världens länder, enligt Malmeus är det dessa beräkningar vi borde titta på. ”Det är de rika människorna som gör störst ekologiskt fotavtryck” menar han.

Vad måste då göras? De rika länderna i nord måste minska mer på sina koldioxidutsläpp än utvecklingsländerna i syd, enligt Malmeus. Klimataktion arbetar för att de rika industriländerna ska ta sitt ansvar och de vill att vi i västvärlden ska halvera våra utsläpp till år 2020. De vill även att den rika världens länder ska stå för ett klimatbistånd på en procent av BNP, och att detta bistånd skall vara utöver annat bistånd. Klimataktion driver just nu kampanjen ”The final countdown” som går ut på att mobilisera så mycket människor som möjligt till klimatmötet i december i Köpenhamn för att tillsammans kunna trycka på politiker från hela världen för snabba minskningar av utsläppen av växthusgaser.

På hemsidan www.350.org finns en bra sammanfattning av klimatfrågan.

Karin Gustafson
20 mars 2009

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer