Knarkpyramidens botten I

Seminarium 23/9 Knarkpyramidens botten I

Magnus Linton är författare till böckerna ”Veganerna” (2000), Americanos (2005) och ”Kött på flykt” (2007). Han är bloggare, journalist och DN-skribent och har kallats allt från kommunist till nyliberal, sekulär fundamentalist, drogliberal och postmodern extremist. Solbränd och nyss hitrest från Bogotá höll han en föreläsning om den smutsiga kokainproduktionen och dess konsekvenser för det colombianska samhället.

Inledningsvis säger Linton att han ville skriva en positiv bok om det härliga Colombia och inte falla in i den övriga mediebevakningens negativa beskrivningar av landet: kriminalitet, knark och brutalt våld. ”Men tyvärr misslyckades jag totalt”, fastställer han och meddelar att han under kvällen tvingas bekräfta den negativa våldsbilden.

Västvärlden ser de konsekvenser som knarket skapar här; trendiga ”innedroger”, ohälsa, socialt utanförskap och hemlöshet, säger Linton, men sällan går vi till rötterna av produktionskedjan. All världens kokain produceras i Latinamerika, och mer än hälften i Colombia. 600 ton kokain pumpas ur landet varje år, ett land där 80 % av befolkningen lever i fattigdom och arbetslösheten uppgår till 50 %. Majoriteten av kokainet går till USA och Europa, och en del av det mellanlandar i Västafrika på sin färd norrut.

Linton visar ett kort TV-reportage från den lilla colombianska hamnstaden Buena Ventura, som drabbats värst av västlandets kokainkonsumtion. Våld, fattigdom, misär, familjesplittringar och etniska konflikter är några konsekvenser som handeln med det vita pulvret ger, där, i produktionskedjans botten. I reportaget möter vi en mor som mist sin son, brutalt mördad och lemlästad till oigenkännlighet. ”Hans ögon var urgröpta och kroppen frätt av syra, det var på kläderna de kände igen honom” berättar hon gråtande. En kvinna från stadens kyrka berättar om hur lemlästning sker med motorsåg, medan offren lever, och hur skriken ekar tillsammans med ljudet av sågarna. 20 000 människor uppskattas bli mördade i knarksammanhang per år.

Vilka är det då som mördar, och varför? Magnus Linton beskriver ett samhälle omöjligt att kontrollera, och tre aktörer som desperat försöker ta makten – FARC-gerillan, de paramilitära grupperna och staten, stödd av amerikanska pengar. Alla tjänar de på ett eller annat sätt på kokainet, en handel som värderas till 300 miljarder USD/år.

FARC-gerillan stödjer produktionen, som ytterligare söndrar folkets förtroende för staten, vilket ger gerillan mer makt och inflytande. De övertalar bönder att odla de gröna löven och lovar dem mer betalt än staten någonsin kan ge för andra grödor.

De paramilitära grupperna (lokala eliter och privatarméer), kommer in senare i kedjan, och är involverade i processandet av pulvret. 70 % av de paramilitära gruppernas resurser kommer ifrån denna produktion.

Och så staten, som får stora mängder amerikanska pengar för att föra ”kriget mot knarket” – pengar som ofta hamnar i fel fickor i poliskårens korruptionskarusell. Dessa pengar betalar också vad Linton kallar ”ett outsource:ande av mördandet”, där staten i komplicerade strukturer lejer paramilitära grupper för att mörda misstänka knarkhandlare.

Linton betonar just glappet mellan stat och befolkning, och den stora folkliga misstro som finns för de tre nämnda grupperna. Han beskriver en bondebefolkning som är gisslan i ett blodigt knarkkrig, skapat utav västs efterfrågan av snabba kickar.

Konflikterna i Colombia har inte skapats av narkotikan. De existerade innan knarkboomen exploderade, men knarket sponsrar kriget och urgröper ett redan trasigt samhälle. Det omfattande amerikanska stödet upprör också de latinamerikanska grannarna, inte minst socialistiska Hugo Chavez, och en militär kapprustning har inletts i kontinentens norra del.

Linton ser två vägar att gå i framtiden, där den ena är att behålla förbuden och den nuvarande ”krigsförklaringen” mot knarket, att fortsätta med dyra militära insatser som ger få framgångar.

Den andra vägen är att legalisera kokainet i Colombia, och istället fokusera på efterfrågan och arbeta preventivt i USA och Europa. Det senare alternativet vinner fler anhängare i en debatt som Magnus Linton hoppas kan bli mer nyanserad i framtiden.

Klara Grenhagen
23 september 2009

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer