Referat: Skogen – som mål eller medel i biståndet? Fåtöljen-samtal med Thorsten Celander

Den 3 maj 2012 gästades FUFs fåtölj av Thorsten Celander som berättade om och diskuterade skogens roll i svenskt bistånd under titeln ’Skogen som Mål eller Bistånd’. Thorsten Celander  arbetar åt Skogsstyrelsen och är projektkoordinator för Skogsinitiativet, ett samarbete kring globala skogsfrågor mellan Skogsstyrelsen, Sida och Föreningen Skogen.

Seminariet inleddes med att Thorsten presenterade olika aspekter av skogen ur ett biståndsperspektiv. Här följer en sammanfattning av vad han berättade om.

Många i världen är beroende av skog för sitt uppehälle och Sverige har en lång tradition av att utveckla skogsbruk och skogsvård runt om i världen. Skog kan både vara ett medel mot fattigdomsbekämpning, och ett mål i sig att bevara. Cirka en miljard av de fattigaste människorna i världen är signifikant beroende av skogen. Bland annat så används 40 % av allt avverkat virke till brännved för matlagning och värme, i Afrika är denna siffra närmare 90 %. 14 Afrikanska länders försörjning består också till 30 % av Non Timber Forest Products (NTFP). De här siffrorna kan uppfattas på olika vis; dels kan skogen tolkas vara en fattigdomskälla, dels kan skogen istället ses som en ”räddare i nöden”. Något som, om det nyttjas alltför flitigt kan leda till att skogen utarmas. Rättigheter till naturresurser så som skogen är  för världens fattigaste långt ifrån självklara.

Den höga andelen skog  som går åt till vedeldning kan anses vara ett problem, men Thorsten påpekade också att det finns potential i människors agerande kopplat till biobränsle. Det är dock  en process som är i sin linda. I Sverige ses  bioenergi  som en lösning på klimatproblematiken, medan det  anses vara ett problem i Afrika. En stor del av klimatproblematiken kopplad till skogen beror påutbredd anvädning av svedjebruk för att skapa ny jordbruksmark (skogsvegetationen eldas för att skapa goda förhållanden för odling). Detta är något som FN försökt få bukt på genom REDD (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) ett program där rika länder betalar fattiga länder för att inte avverka sin skog. Stark kritik riktas ofta mot REDD från flera håll då det beskrivs som ett sätt för rika länder att köpa sig fria från den egna skogsavverkningens negativa påverkan på klimatet, vilket Thorsten också påpekade.

Fokus på skogligt utvecklingssamarbete har förändrats mycket de senaste decennierna: Under 60- till 80-talet låg fokus på industriell utveckling; på 70- och 80-talet sågs skogen som en energiresurs; 80-och 90-talet präglades av ett fokus på hotet mot de tropiska skogarna; under 90-talet började det att talas om hållbart brukande; i början av 2000-talet skiftades fokus till institutioner och good governance, för att sedan också, från 2005 och fram tills idag, inkludera en diskurs om demokrati och mänskliga rättigheter. Även finansieringsformerna har förändrats under denna tid. Thorsten Celander påpekade att skogssektorn behöver långsiktiga mål och program, av den enkla anledningen att träd växer långsamt. De uppsatta målen har  varit svåra att nå, ofta för att de varit orealistiska, speciellt ur ett tidsperspektiv. Ett annat problem har varit att fokus har legat på ”rädda skogen”, ”rädda biologisk mångfald” eller ”rädda klimatet” istället för ”den fattiga människan” och dennes behov. Naturresursprogram har ofta satsat på de fattigaste och mest eroderade och avverkade områdena, vilket gjort det extremt svårt att nå några upplyftande resultat på kort tid.

Thorsten Celander lyfte även fram vikten av att integrera lokalbefolkning i utvecklingssamarbeten. Vietnam är bara ett exempel  där skogsbruk- och skogsindustriprojektet Bai Bang lyfte miljontals av människor ut fattigdom, ett projekt som tidigare kritiserats hårt för att vara alltför dyrt. Det är först lång senare i en nyligen utförd oberoende utvärdering som projektets verkliga nytta framkommit. Vad som leder till ett framgångsrikt projekt är alltså  svårt att veta innan och under projektets gång.

Skog är ofta en osynlig fråga inom utvecklingssamarbeten och fattigdomsfrågor. Thorsten påpekade att eftersom skogen är en svår uppgift för biståndsgivare att förhålla sig till så har biståndet till skogsrelaterade projekt minskat. Idag går 0,5 % av det svenska biståndet till skogen, dock kan gränsdragningar mellan sektorer och definitioner vara ett problem när statistiska siffror  tas fram. Skog har  blivit mer integrerat inom allt fler ämnen och discipliner, så som ekonomi och sociologi.

Seminariet avslutades med en allmän diskussion bland seminariets deltagare där bland annat följande frågor diskuterades livligt; REDD, PGU (Politik för Global Utveckling), skogsutveckling som kommersiellt intresse istället för biståndsintresse, skogscertifieringen som bidragande faktor till utveckling och minskad fattigdom samt framtida skogsbistånd.

Vi som anordnade Skogen- fåtöljen vill tacka alla närvarande och kvällens talare Thorsten Celander för ett intressant samtal kring skogen i biståndet som gav oss alla nya perspektiv!

Stort tack!

Hälsningar,
Seminariegruppen via Ida och Ida

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer