Referat från FUF-fåtöljen: Hur hållbar är den nya globala livsmedelsordningen?

Tisdagen den 6:e November gästades fåtöljen av Ulf Jonsson, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Ämnet för kvällen var ”Hur hållbar är den nya livsmedelsordningen?”.

Är det industriella jordbruket hållbart? En ökad köttkonsumtion har börjat sprida sig över världen. I dagens jordbruk skiljs produktionen av vegetabiliska odlingar och produktionen av djurfoder åt. Tidigare kombinerade jordbrukare dessa produktioner och ägnade sig då åt så kallat växeljordbruk. I det industriella jordbruket idag går vi mer och mer åt monokultur odling, det vill säga att man endast odlar en typ av gröda på varje åker och då inte plöjer jorden mellan frösättningen.

Sydamerikaskon börjar allt mer bli en ny ”livsmedelsmakt”, detta har tidigare varit en roll som USA har axlat. Västvärlden har börjat ägna sig mer och mer åt småskaligt jordbruk och exporterar det storskaliga och giftiga jordbruket till andra delar av världen. Det industriella jordbruket påverkar utvecklingsländer negativt då det kan utarma jordarna och att de ekonomiska vinningarna som görs på exporten ofta fördelas ojämnt i samhället. Sojaproduktionen i Brasilien ägs till största del av familjeägda företag. Denna typ av jordbruk bidrar också till en hög miljöbelastning i och med användningen av GMO-grödor och bekämpningsmedel och konstgödsel. Ulf Jonsson ställer sig frågande om sojaexporten är en ny råvaruboom. Han anser att det finns anledning att misstänka detta då produktionen följer liknande mönster som tidigare råvaruboomar. Ulf menar att sojaproduktionens stora problem inte nödvändigtvis är skövling av regnskog, utan att det tar upp så mycket markareal att det tränger ut köttbönder i Amazonas. Detta i dig bidrar i sig till skövling av regnskog.

Brasilien, till skillnad från Argentina, behåller stor del av sin produktion av soja. Detta används sedan till uppfödning av kyckling och nötkött. Att Brasilien behåller stor del av sin soja gör att de inte är så beroende av USA och Europa för export. Den soja som ändå exporteras köps till stor del upp av Kina. Att Kina nu importerar soja ska ses i kontexten att det var här som det för ett par år sedan började odlas soja för export.

Brasilien ökade sin export av matprodukter från 5.852 till 25.612 US-dollar från 1961-2004. En stor del av denna export består av sojaprotein. I USA föds kor upp på så kallade feed-lots. De första månaderna i en kos liv tillbringas på traditionellt bete. För att kon ska växa på snabbast möjliga sätt flyttas den sedan till feed-lots där de föds upp på proteinrikt foder och slaktas vid 18 månaders ålder. Det proteinrika fodret betstår till stor del av sojaprotein. År 2002 åt amerikanarna 120 kg kött per person och år, I Kina var motsvarande siffra 60 kg per person och år, men detta är en siffra som ständigt ökar.  Köttkonsumtionen i Kina består till största del av griskött. Det finns idag fler grisar i Kina än vad det finns personer i Europa. Den storskaliga djuruppfödningen är inte bara skadligt för djuren. En ökad och koncentrerad mängd latrin vilket även kan läcka ut i och skada grundvattnet.

 

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer