Referat från FUF-fåtölj 17/9 2013: Ylva Skoogh

Då kvällens planerade talare David O Kronlid, som skulle diskutera etikens roll i miljöfrågor, uteblev ryckte en av gästerna in och räddade kvällen genom att hålla ett improviserat seminarium. Ylva Skoogh driver konsultföretaget Integrate Strategy och jobbar med värdefrågor i organisationer och företag. Hon har pluggat vid Handelshögskolan i Stockholm och har en bakgrund inom den privata sektorn på IKEA och Åhléns. Hon har även studerat Internationella Relationer på The Johns Hopkins University i USA och det var då hon kom in på problemet med kulturkollisioner i internationella företagsfusioner. Det ledde vidare till ett intresse för värderingsskillnader mellan folk i olika länder och värderingsutveckling kopplat till samhällsutveckling och även hållbar utveckling.

Ylva är certifierad i en metod för att mäta värderingar i organisationer vilket gör att man kan bedriva ett mer metodiskt värdegrundsarbete. Det är en fördel för företag och organisationer att ha starka värderingar förutsatt att de bidrar till en positiv organisationskultur och att organisationen har ett legitimt syfte. Men det är inte alltid bra med en stark kultur. Ett exempel är den italienska maffian eller vissa kriminella organisationer som kan ha en väldigt stark kultur, men det är självklart inte bra. Det är här etiken kommer in – vad är bra och dåligt? Vad är syftet med organisationen? På vilket sätt uppfylls syftet? Ett gott syfte och en välskött verksamhet bidrar till organisationens legitimitet.

Här väcks en debatt om att värderingar är en sak men agerandet hos företag en annan. Värderingar är lätta att skjuta åt sidan då budgeten är ansträngd. Hur kan vi få privata aktörer att agera utefter etiken? Forskning visar att det finns ett samband mellan lönsamhet och seriöst CSR-arbete. Men orsak och verkan är inte helt lätt att bevisa. Lönsamma företag vara mer långsiktiga och man har pengar över att investera i till exempel miljöskydd, utbildning och arbetsmiljö. De investeringarna leder i sin tur till en fortstatt positiv utveckling och man kommer in i en god cirkel. Tar man kortsiktiga beslut och risker när det gäller miljö, mänskliga rättigheter mm kan i stället hamna i en ond cirkel.

En fråga dyker upp om det finns någon global etik. Ylva lyfter svårigheterna i att vårt synsätt på världen är uppdelad i discipliner, till exempel inom akademin, som inte samverkar och det begränsar vårt tankesätt. Man behöver komma ur silotänkandet och se sambanden mellan olika områden.

Hur kan vi då kunna hitta en global etik? Diskussionen glider in på global utveckling. Ylva menar att låginkomstländer kan kopiera höginkomstländer och på så sätt kan de komma i kapp. Man kan se det som att några är föregångare och andra är efterföljare. Någon anser att det är omöjligt för vissa länder att hinna ifatt. Ylva har dock en optimistisk syn på världen och säger att vi inte har sett slutresultatet än. Däremot kommer inte världens naturresurser räcka till när låginkomstländerna kommer ikapp. Här påpekar någon att det snarare handlar om fördelningen av resurser snarare än om den faktiska tillgången och att höginkomstländer borde dra ner på sin förbrukning av resurser. Ett problem är att många uppfattar tal om att dra ned på tillväxten som bakåtsträvande medan andra tycker utvecklingen då egentligen går framåt. Ylva menar att problemet snarare är att världsekonomin idag är i obalans. Exempelvis bör negativa externa effekter, såsom utsläpp från bilar, kosta mer än vad de gör idag. Den privatekonomiska kostnaden bör ligga närmare den samhällsekonomiska kostnaden för att få en styrning av ekonomin mot en mer hållbar konsumtion och produktion. Ekonomisk tillväxt i sig är inte ett problem, utan det är materiell tillväxt och slöseri med naturresurser och utsläpp som är det stora problemet. Och det kan på lång sikt underminera både ekonomisk tillväxt och social och politisk utveckling.

Men bidrar högre standard egentligen till att man bli mer lycklig? Ylva förklarade att högre materiell konsumtion bidrar till en högre grad av lycka i fattiga länder, men vid en viss utvecklingsnivå avtar effekten. I rika länder är effekten inte alls så stor, utan annat blir viktigare. Hur kan vi skapa förutsättningar så att folk ska vilja ge upp sina förmåner? Ylva menar att vi måste kommunicera budskapet i mycket mer positivt ordalag. Att säga att vi måste ”ge upp förmåner” och tala om nolltillväxt skapar en rädsla hos folk. Vi borde kunna effektivisera mycket mer och dra ned på förbrukningen av naturresurser och samtidigt få både ekonomisk tillväxt och ett ökat välstånd i alla länder. Idag ser vi att fattiga länder generellt har ett lägre ekologisk fotavtryck samt ett lågt Human Development Index (HDI). I kontrast har rika länder ett stort ekologiskt fotavtryck samtidigt som ett högt HDI. Däremot finns det praktiskt taget inga länder som har ett lågt ekologiskt fotavtryck och ett högt HDI. Det är där alla världens länder borde sträva efter att hamna och det är det som är vår tids stora utmaning. Ylva menar att det kommer att behövas ett stort mått av kreativitet och massor med nya lösningar på hur man lever, producerar och konsumerar varor och tjänster för att lösa det här dilemmat.

Sverige är ett avancerat land i termer av ekonomisk, politisk och social utveckling och även vad gäller värderingar ligger vi före de flesta andra länder. Sverige är därmed ett av de länder som har bäst förutsättningar att utveckla hållbara lösningar med ny teknologi och sociala innovationer. Lösningar som hela världen sedan kan använda sig av. Att Sverige är ett litet land kan till och med vara en fördel. Sverige är en bra testmiljö och det finns inte så mycket att vara rädd för egentligen när det gäller att gå före. Vi kan testa olika lösningar i liten skala här och se vad som fungerar. Det kan skapa tillväxt i Sverige samtidigt som vi kan bidra till den globala utvecklingen. Men vi måste bli mer medveta i vårt sätt att konsumera. Ylva avslutar med att tipsa om boken Thinking, Fast and Slow av Nobelpristagaren Daniel Kaneman, som handlar om att tänka efter när vi tar beslut. Behöver jag ta den där sista bakelsen? Förr i tiden fanns inte den valmöjligheten på ett lika självklart sätt. Evolutionärt sett vill vi ha den sista bakelsen. Idag behöver vi däremot använda vår mentala kapacitet för att ta beslut. Vi är numera på den utvecklingsnivån i mänsklighetens historia där vi helt enkelt måste bli mycket mer medvetna.

Av: Johanna Gyllenswärd

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer