Film och referat: När Milleniemålen gått ut 28/4 2014 (Anna Brandt)

FUF:s fåtölj gästades 28/4 av Anna Brandt som är Sveriges post 2015-ambassadör, och temat för kvällen var post-2015-processen både ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Anna inledde fåtöljsamtalet med en kort bakgrundsbeskrivning av sig själv. Hon berättade att hon en gång har suttit i styrelsen för FUF och tycker att FUF är en mycket viktig plattform för både unga studenter och äldre erfarna personer att ta upp och diskutera viktiga frågor. Anna är civilekonom i grunden och har arbetat som diplomat för UD i 25 år, har suttit i Världsbankens styrelse i Washington och har även arbetat som ambassadör i Nairobi. Den röda tråden genom alla tjänster har varit internationella ekonomiska frågor och utvecklingsfrågor. Nu är hon Sveriges post-2015-ambassadör med uppgift att koordinera dessa frågor inom regeringskansliet och företräda Sverige i FN:s arbetsgrupp för de hållbara utvecklingsmålen som ska börja gälla efter milleniemålens utgång år 2015. Hon samordnar även Sveriges positioner inom EU vad gäller post 2015.

Vad är då post 2015? Post 2015 syftar till att formulera en ny global utvecklingsagenda, kallad de hållbara utvecklingsmålen, för världen att ta vid när de nuvarande milleniemålen löper ut 2015. Det man nu diskuterar är vad som ska ersätta dem och komma här näst.

Så här långt har milleniemålen överlag varit en positiv erfarenhet och det råder en samsyn om att målen har bidragit till att fokusera utvecklingsländernas ansträngningar och det internationella samfundets stöd till fattigdomsminskning. Bilden är blandad när det gäller måluppfyllelse, till exempel uppnåddes målet om en halvering av extrem fattigdom globalt redan 2010. Men många av de fattigaste länderna, och särskilt de som drabbats av konflikt, har haft svårt att nå målen.

Anna beskrev post-2015-processen som en av tre olika faser. Hon beskrev den första fasen som en grund för det som finns idag. FN:s generalsekreterare tillsatte en högnivåpanel för post 2015 (där den förra svenska biståndsminsitern Gunilla Carlsson deltog) som i maj 2013 presenterade sin rapport med förslag och rekommendationer för utvecklingsagendan som tar vid när milleniemålen slutar. Enligt Anna förvånades många av hur bra rapporten var, med 30 olika länder representerade som kommit fram till 12 konkreta mål med delmål. Den andra fasen är den som vi befinner oss i idag, där två arbetsgrupper inom FN arbetar – en med syfte att presentera förslag på de hållbara utvecklingsmålen (den så kallade öppna arbetsgruppen där Anna representerar Sverige) och en expertkommitté som skall lägga förslag om hur den nya dagordningen ska finansieras (där Sverige inte är representerad). Den tredje och sista fasen startas genom att generalsekreteraren lägger fram en sin syntesrapport i november 2014. Denna ska utgöra startskottet för de mellanstatliga förhandlingarna som troligtvis äger rum i början av 2015 i New York. Den nya dagordningen med de nya hållbara utvecklingsmålen och dess delmål fastställs sedan vid ett toppmöte i september 2015. De nya målen börjar sedan gälla i januari 2016.

Anna berättade vidare om den svenska positionen i processen. För post 2015 målen, med andra ord de hållbara utvecklingsmålen, finns ett svenskt förslag med mål och delmål för post 2015 som utgörs av tio hållbara utvecklingsmål som vardera har cirka fem konkreta och mätbara delmål. De svenska målen genomsyras av mänskliga rättigheter, jämställdhet, klimatfrågan samt av att de är universella.

Till sist pratade Anna om skillnaderna mellan milleniemålen och de hållbara utvecklingsmålen som kommer att implementeras i januari 2016. Den första skillnaden är att de hållbara utvecklingsmålen är universella, relevanta mål för alla världens länder att jobba mot. Det andra är integreringen av hållbarhet i dess tre dimensioner: ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Det tredje är att de inkluderar kvalitativa mål och inte endast kvantitativa. Det kan exempelvis handla om målet att alla barn ska gå i primärskolan, detta kvantitativa mått på antal barn i primärskolan är inte tillräckligt för att säga något om lärandet eftersom det i vissa fall blir alldeles för stora skolklasser och lärare som uteblir, vilket gör att målet ändå inte uppnås i den meningen att barnen ska kunna grundläggande matematik samt läsa och skriva. En fjärde skillnad är att miljö- och klimatfrågor ska vara integrerade i de hållbara utvecklingsmålen. Den femte och sista skillnaden enligt Anna är sättet man får fram målen på. Millenniemålen beslutades av några höga FN tjänstemän och det tog några år innan milleniemålen fick genomslag globalt, men den här gången är processen inklusiv – alla FNs medlemsländer och civilsamhället är inkluderade och man ser till att det blir en ordentlig diskussion kring frågorna om de hållbara utvecklingsmålen. Därmed borde ägarskapet för de nya målen bli större vilket förhoppningsvis gör att alla länder börjar arbeta med dem direkt från 2016.

Utöver dessa fem skillnader ska målen fortfarande uppfylla generella aspekter likt milleniemålen som bland annat att de ska vara begränsade i antal, tydliga, mätbara och lätt kommunicerbara.

Av: Sanna Saleemi

 

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer