Referat: Hur efterlevs hållbarhetspolitiken?

– Jag älskar PGU, säger Petra Flaum. Det är det mest positiva och progressiva dokument som finns!

Författaren till “Gemensamt Ansvar – Sveriges politik för global utveckling (PGU)”, Petra Flaum, gästar Lundafåtöjen för att samtala om sin bok i vilken hon presenterar, tolkar, granskar och diskuterar PGU. PGU är den strategi som antogs 2003 med stöd av samtliga riksdagspartier och som konstaterar att en rättvis och hållbar värld endast kan uppnås genom en samstämmig utvecklingspolitik och ökad samverkan mellan länder och aktörer. Här är rättighetsperspektivet – mänskliga rättigheter och de fattigas perspektiv – det centrala, påpekar Petra, något hon återkommer till gång på gång under kvällens diskussion. På pappret innebär PGU en gedigen strukturomvandling som grundar sig på sammanfattningar och tolkningar av flertalet tunga internationella konventioner som har uppkommit sedan 1900-talets början.

Det går inte att ta miste på Petras engagemang, men samtidigt ger hon uttryck för frustration över att den ambitiösa agenda som PGU innebär i stort sett har ignorerats under det senaste decenniet. Många i Sverige vet inte ens vad PGU är.

Den afrikanska kontinenten tar varje år emot 30 miljarder US-dollar i bistånd. Samtidigt flödar 35,3 miljarder ut från kontinenten i form av illegala finansiella transaktioner och skatteflykt. 2008 redovisade H&M miljardvinster, men samtidigt betalade de bara 585 kronor i skatt i Bangladesh. Trots detta ses de i vissa avseenden som en Sveriges främsta goodwill-representanter. Hur ska vi kunna uppnå hållbara resultat om till exempel biståndsinsatser endast riktas mot vissa sektorer av ett samhälle, medan de bakomliggande strukturerna i stort sett lämnas orörda? Petra påpekar att man redan 1919 började prata om lika arbetsvillkor och social rättvisa. 1972 anordnades Stockholmskonferensen där man pratade om miljö- och utvecklingsfrågor. Det var nytt då – inte nu!

Trots PGU:s tydligt holistiska perspektiv saknas ofta helhetstänket i praktiken. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter kommer fortfarande i skymundan av politiska och medborgerliga rättigheter. Mycket av det svenska biståndet är fortfarande givarstyrt. Petra engagerar publiken med sin livliga kritik. Ekonomen, socionomen och miljövetaren måste jobba tillsammans för att nå en hållbar utveckling, menar hon. Man kan inte bara utgå från ett perspektiv när man exempelvis ska bygga ett sjukhus i Burkina Faso. Utvecklingssamarbete är komplext – det går inte att simplifiera och komma med förenklingar. Vad hände med den politiska samstämmigheten som riksdagen enhälligt ansåg ligga till grund för en hållbar utveckling?

En fråga som ställdes under fåtöljen var om Petra tror att det kommer att bli bättre nu när Isabella Lövin har tagit över som biståndsminister och uttryckt att regeringen avser följa PGU. Petra tjoar av glädje för att visa på vad hennes första reaktion till detta besked var. Men egentligen, säger Petra, sköter ju Lövin bara sitt jobb. Petra uttrycker en blygsam optimism inför framtiden i och med Lövins besked. Kanske kan PGU äntligen bli den progressiva utvecklingsvision som den ursprungligen hyllades för att vara?

Petra efterlyser en ny metodik för att öka PGU:s inflytande, till exempel en PGU-kampanj likt “håll Sverige rent” för att få upp folks ögon för politiken. PGU är en strategi som berör alla, säger hon, och därför måste hela samhället engageras. Hon avslutar med optimism – genom att öka svenskarnas kunskap kring PGU:s enorma potential hoppas och tror hon att Sverige i framtiden kan vara en verklig pionjär för hållbar global utveckling.

Av: Philip Lang och Hanna Fjellström

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer