Film & referat: Fåtölj 30/3 Frihandelns hjälpande/stjälpande hand

De pågående förhandlingarna mellan EU och USA om avtalet Transatlantic Trade and Investment Partnership, TTIP, har som mål att öka handel och investeringar mellan världens största ekonomier. Henrik Isakson från Kommerskollegium, expert på frihandelsavtal och TTIP, gästade FUF-fåtöljen och berättade om vilken betydelse avtalet kan få för länderna, även de som står utanför avtalet.

Nästan alla länder är med i World Trade Organization, WTO, som förvaltar nästan alla handelsavtal och som syftar till att övervaka och liberalisera internationell handel. Att öppna upp världens marknader och öka frihandel genom att skapa ett gemensamt handelsavtal är svårt att göra inom WTO eftersom de många parterna har olika prioriteringar och därför svårt att komma överens.

Av den anledningen sluter länder istället avtal sinsemellan, utanför WTO. Om ett sådant avtal skulle innehålla någon form av nationell särbehandling måste den berättigas av någon av WTO:s undantagsregler. En undantagsregel är den så kallade möjliggörandeklausulen som syftar till att stärka utvecklingsländer genom att ge dem förmånliga tullar.

Frihandelsavtal mellan enskilda länder och regioner, vilket helt förhandlas utanför WTO och som inte har som primärt syfte att stärka utvecklingsländer, är också ett undantag. Alla länder har idag handelsavtal utanför WTO.

TTIP är ett exempel på ett sådant frihandelsavtal. I TTIP förhandlas bland annat om att ta bort tullarna mellan länderna, ur vilket två effekter förväntas. Den första förväntade effekten är att export blir mer lönsam och skapar ny handel. Den andra är nya handelsförbindelser mellan länder. Länder utanför avtalet, som tidigare haft låga tullavgifter, kan påverkas negativt om länderna som omfattas av avtalet får sänkta tullkostnader. Då tjänar tredje land inte längre på export. Tullarna som förhandlas inom TTIP är på de varor som förhandlingsparterna i huvudsak själva producerar vilket gör det svårt att avgöra vilken effekt avtalet kan komma att få för de som står utanför, däribland utvecklingsländer.

I TTIP förhandlas även om ursprungsregler, regler som handlar om hur en varas tillverkningsland skall bestämmas. Tillverkningslandet har nämligen betydelse för om exporten av varan har rätt till en tullsänkning. Svårigheten i att bestämma detta ligger i att varor ofta är tillverkade i långa produktionsled med leverantörer och underleverantörer i olika länder. Detta kan påverka export från utvecklingsländer som generellt sett inte har möjlighet att producera hela varan inom landet utan inköp av material från andra länder, vilket då förhindrar en tullsänkning.

Genom att kartlägga hinder inom olika sektorer försöker man i TTIP-förhandlingarna nå gemensamma kontrollkrav på produkter. Detta skulle enligt Isaksson göra att kontrollprocesser går fortare och blir billigare och säkrare. Läkemedel och bilar är exempel på produkter som, trots att EU och USA har samma krav på produktsäkerhet, testas två gånger eftersom testmetoder skiljer sig på de båda sidorna av kontinenten. Isaksson menar att med gemensamma kontrolltester i EU och USA skulle utvecklingsländer eventuellt gynnas eftersom de då bara behöver anpassa sig efter ett kontrollkrav vilket skulle kunna innebära vinster för dem.

Isaksson menar att västvärlden inte kan sänka sina standarder kring miljö, säkerhet och hälsa för att gynna utvecklingsländer. Det stora problemet ligger i att utvecklingsländer i många fall inte kan uppnå kraven som EU och andra ställer på produkter. Oavsett om TTIP-avtalet blir verklighet eller inte blir regleringarna fler och likaså blir ekonomin och tekniken mer invecklad, något som leder till högre krav på anpassning för utvecklingsländer.

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer