FIlm & referat: Resolution 1325 & internationellt försvarsarbete

Martina Lindberg, idag strateg vid Försvarsmaktens högkvarter inom jämställdhet och jämlikhet, men tidigare processledare för 1325 och jämställdhetsintegrering i utbildningsverksamheten vid Försvarshögskolan, gästade den 24 oktober FUF-fåtöljen för att prata om hur man jobbar med integrering av jämställdhetsperspektiv inom internationellt försvarsarbete.

Lindberg inledde sin föreläsning med att ge en historisk återblick över hur och när jämställdhetsinriktat arbete påbörjades på den svenska och internationella försvarsarenan. Resolution 1325 antogs av FN:s Säkerhetsråd år 2000. Den kom till under en period då det var krig på Balkan och när folkmordet i Rwanda fanns i färskt minne. Grundtanken med resolutionen är att kvinnor och flickor drabbas på ett annat sätt av krig än vad män och pojkar gör. Styrkan med resolutionen är att den är allomfattande, erkänd av samtliga FN-stater och specifikt inriktad på kvinnor och flickors utsatthet i konflikter. Svagheten med resolutionen är att den inte leder till några konsekvenser för den stat som inte följer den och att den är väldigt bred. Ett annat problem är att den ibland blir förbisedd eftersom den enbart fokuserar på kvinnor och flickor, vilka ofta är exkluderade från förhandlingar och beslutsprocesser.

Vad innebär då resolution 1325 för Försvarsmakten? Lindberg berättar att den används för att integrera jämställdhet i alla beslut, både i Sverige och internationellt. Inom det svenska försvaret används tre jämställdhetsperspektiv:

• Rättighetsperspektivet: att alla ska kunna delta på lika villkor.
• Personalförsörjningsperspektivet: bättre jämställdhet i organisationen.
• Operativa förmåge-perspektivet: varje individ ska kunna verka utifrån sin fulla potential.

Försvarsmakten tillsätter genusrådgivare på olika operativa nivåer för att tillämpa de tre perspektiven. Avslutningsvis förklarar Lindberg att vissa händelser har kommit att påverka arbetet med ett integrerat jämställdhetsperspektiv inom Försvarsmakten. En händelse är Sveriges militära insatsstyrkor i Afghanistan, vars könssegregerade samhälle bidrog till att utveckla genusarbetet eftersom man såg stora fördelar med att arbeta på det sättet. Ett ökat ryskt militärt hot har också blåst liv i debatten om reformering av försvaret och hur Sverige ska applicera jämställdhetsperspektivet.

Referat av Katarina Hajdu

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer