Referat: Den tysta flyktingkrisen i Burma

Johanna Kvist, informationsansvarig vid Burmakommittén, och Abul Kalam, ordförande för Swedish Rohingya Associaton besökte FUF-fåtöljen den första november för att tala om hur det ser ut för folkgruppen rohingyas i Burma idag.

I sydvästra Burma ligger rakhineprovinsen. Där lever den förtryckta muslimska minoritetsgruppen rohingya. Flera rapporter säger att rohingyafolket dagligen utsätts för diskriminering. Detta har pågått sedan avskaffandet av den brittiska kolonin då rohingyafolket kämpade för att bli en del av Östpakistan men misslyckades och blev istället en del av Burma. Sedan dess lever de under förtryck, nekas medborgarskap och utsätts dagligen för brott mot mänskliga rättigheter. Ett exempel på det är en tvåbarnspolicy som uppstod i en rädsla hos Burmas befolkning för att rohingyafolket skulle bli många, och tillslut utkonkurrera och bli ett hot för den ursprungliga befolkningen i landet. Burma styrdes länge av militärjuntan State Law and Order Restoration Council, men med åren har det skett gradvisa förändringar mot ett mer demokratiserat samhälle. I november 2015 ägde det första allmänna valet sedan 1990 rum. Valresultatet ledde till att oppositionspartiet National League for Democracy, lett av den kvinnliga fredspristagaren Aung San Suu Kyi, fick majoritet. Trots ett förbättrat politiskt klimat har få förbättringar skett för rohingya. Fler än 100 000 rohingyas lever fortfarande statslösa i permanenta flyktingläger. Frustrationen över att vara statslös har lett till att många flyr till angränsande länder. De flyende välkomnas i många fall inte, vilket i sin tur leder till fortsatt utanförskap. Genom statslösheten hålls rohingyafolket ”i schack”, och de har ingen möjlighet att bygga ett värdigt liv. De har ingen möjlighet att skaffa sig någon form av utbildning eller jobb eftersom ett medborgarskap krävs för det.

Referat av Abelone Tischbein-Madsen

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer