Som medlem i FUF har du möjlighet att registrera din praktikansökan i vår databas och söka alla de praktiker vi förmedlar. Inför vårterminen finns fortfarande ett par spännande praktikplatser kvar som vi hoppas att du är intresserad av!

Uppsala Centre for Sustainable Development söker en praktikant på heltid under april månad. Riksteatern söker en praktikant på heltid till deras internationella uppdrag från och med februari. Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala söker en praktikant på heltid under våren.

För att läsa mer om platsernas innehåll och krav gå in på:  http://www.fuf.se/praktik/

Är du ny medlem i FUF? Som ny medlem i FUF får du just nu tre nummer av tidningen Omvärlden! Glöm inte att märka din betalning med “OV” för att få del av erbjudandet. Läs mer om hur du blir medlem i FUF på  http://www.fuf.se/2011/12/05/valkommen-till-fuf-erbjudande-till-nya-medlemmar/

Nya FUF-medlemmar får 3 nummer av tidningen OmVärlden – Sveriges ledande magasin om globala frågor utan extra kostnad! (Gäller medlemmar som  betalar in medlemsavgiften för 2012 innan den 29 februari. Gäller ej medlemmar som fick del av erbjudandet under sommaren/hösten 2011).

För att bli medlem i FUF betalar man in medlemsavgiften, se nedan, till FUF: s Bankgiro 702-4532. Ange ditt namn, adress och e-postadress på inbetalningskortet. Märk din inbetalning med “OV” för att få del av erbjudandet.  Betalar du på Internet så kan du för säkerhets skull, om du inte får plats med alla uppgifter på meddelanderaden, skicka ett mail till oss med dessa uppgifter samt ange den dag du betalat.

Medlemsavgift: 200 kr
Studerandemedlem: 150 kr
Institutionell medlem: 1500 kr
Stödmedlem: 300 kr

Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper – i världens bästa förening!

Våren 2012

• Filmgruppen

• FUF-bladet

• Biståndsdebatten

• Seminariegruppen

• Projektgruppen

• FUF-radion

Vem kan söka till FUF: s arbetsgrupper?

Alla FUF-medlemmar som studerar på universitet och högskola är välkomna att söka.

Vad får du?

Att vara aktiv i FUF: s arbetsgrupper är meriterande på många sätt. Föreningserfarenhet efterfrågas på arbetsmarknaden och här får du chansen att kombinera dina teoretiska studier med praktiskt arbete. Varje grupp erbjuds också någon form av kompetensutveckling. Tidigare studenter har medverkat under Mänskliga rättighetsdagarna och ”Re-Work the World”, blivit utbildade i hur man modererar seminarium och gått på studiebesök. FUF: s studenter får ett brett nätverk och kontakter inför livet. Du träffar ett härligt gäng likasinnade!

Vad är meriterande erfarenheter/egenskaper?

Vi söker ambitiösa, ansvarfulla och pålitliga personer med stort intresse för globala utvecklingsfrågor. Du bör kunna arbeta självständigt mot en deadline och ha ett bra språk i tal och skrift. Du bör naturligtvis kunna avsätta viss tid för uppdraget. Att redan ha varit aktiv inom FUF är naturligtvis meriterande, liksom annan föreningserfarenhet och ideellt engagemang.

Missa inte vårterminens Kick Off!

Måndagen 23 januari kl. 17.00 drar vi igång med en rungande Kick Off för hela studentverksamheten – läs mer på http://www.fuf.se/2012/01/10/global-utveckling-hur-kan-du-engagera-dig-student-kick-off-pa-fuf/ och anmäl dig här.

Nedan följer info om varje arbetsgrupp, dess roller och hur ni ansöker.

Läs mer om grupperna och hur du ansöker här:

Vårens arbetsgrupper i FUF!

Foto hämtat från Marika Griehsels krönika till FUF inför Fotbolls-VM i Sydafrika 2010: “Fotboll – vems privilegium?”

Föreningen för Utvecklingsfrågor delar ut ett årligt pris för goda insatser inom utvecklingsarbete och bistånd.

FUF-priset skall tilldelas enskilda, grupper eller organisationer
…som genom ett långsiktigt utvecklingsarbete bidragit till förbättrade levnadsvillkor för fattiga människor – främst i utvecklingsländerna
eller
…som genom forskning eller annan vetenskaplig verksamhet underlättat eller bidragit till viktiga utvecklingsinsatser – främst i utvecklingsländerna
eller
…som genom politiska eller andra samhällsinsatser förstärkt intresset för och möjligheterna till ökade insatser – främst i utvecklingsländerna.

FUF-priset består av äran, ett fint diplom och ett ständigt medlemskap i FUF.

Priset delas ut vid en årlig mottagning där pristagarna berättar om sitt arbete. FUF-prisgalan 2011 anordnades av FUF:s studentgrupp och ägde rum den onsdagen 7 december kl. 18.00 – 21.00 på ABF-huset, Sveavägen 41,    T-Rådmansgatan.

Årets fokus: sexuellt våld i krig och konflikter. I samband med prisutdelningen presenterade Marika Griehsel sitt arbete. Tillsammans med en panel samtalade hon även om vägar för återuppbyggnad av krigsdrabbade samhällen – exemplet Östra Kongo.

Medverkande: Lena Ag, generalsekreterare Kvinna till Kvinna; Linnea Ehrnst, ämnesföreträdare för jämställdhet med fokus på könsrelaterat våld, SIDA; Maria Eriksson Baaz, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet och Göteborg Universitet; Marika Griehsel, journalist och dokumentärfilmare; Kitimbwa Sabuni, Afrosvenskarnas Riksförbund

Moderator: Helena Bjuremalm, syrelseledamot FUF

FUF är övertygade om att unga ute i världen – som har fått sin första utlandsanställning, studerar, gör MFS eller utlandspraktik – har ovärderliga kunskaper om utvecklingsfrågor där just ni befinner er. Detta vill vi uppmärksamma genom vår nya mediesatsning: FUF-korrespondenterna.

Som FUF-korrespondent kommer du att bli publicerad i webbtidningen ”FUF i Världen”; unga eldsjälars eget forum för att föra fram sina hjärtefrågor och berätta om unika erfarenheter av utvecklingsarbete. FUF tror att ”korren” kan fördjupa, kritiskt ifrågasätta och berika den svenska utrikesrapporteringen. Samtidigt får du en fantastisk möjlighet att publiceras under FUF:s flagg, få erfarenhet av kommunikationsarbete och nätverka med likasinnade.

Ta steget in i utvecklingsdebatten och bli FUF-korrespondent! Maila oss på andrea.samosir.josephson@fuf.se och skriv kort om var du är och vad du gör så hör vi av oss.

Frågor eller funderingar? Hör av dig så berättar vi mer!

Har du just kommit hem från en längre utlandsvistelse, eller ska du snart ge dig av? Då kan du ändå bli FUF-korrespondent! Maila oss för mer information.

Efter att moderator Göran Holmqvist hälsat välkommen presenterade fyra gäster sin syn på frågan. Först ut var antropologen Rosalind Eyben som betonade relationer och processers betydelse för förändringar inom biståndet. För att kunna mäta resultat räcker det inte med att enbart se till fyrkantiga resultatmatriser. Snarare bör vi utveckla resultatinstrument som är anpassade till den komplexa verklighet som mottagarorganisationer och biståndsarbetare ofta är verksamma i. Ibland uppnås goda resultat just för att människor vågar ta risker och tänka bortom resultatmatriserna.

Därefter var det Tore Ellingens, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, tur att inta scenen. Han talade bland annat om vikten av att balansera mellan tillit och kontroll. Att mäta resultat är viktigt, men allt för mycket kontroll kan leda till att människors motivation minskar. Beteendeekonomer har tidigare kunnat belägga denna ”motivational crowding out”-effekt; som till exempel när höjt pris på bloddonationer leder till att mindre blod doneras. Det finns också andra risker med en alltför snäv syn på resultatstyrning; bland annat kan det leda till rädsla för nytänkande och överdrivet fokus på kortsiktiga resultat.

Näste man på talarlistan, Daniel Tachys, spann delvis vidare på samma tankegångar. Med en bakgrund som bland annat sovjetolog tyckte han sig se vissa likheter med den kortsiktigt inriktade resultatmätning som var utmärkande för Sovjetunionen. Kortsiktiga och kvantitativt mätbara resultat är ofta det som premieras även inom svenskt bistånd. Samtidigt vill många politiker ha långsiktiga resultat, men bakom dessa ligger en rad olika faktorer som är svåra att mäta. Ibland kan det ta lång tid att uppnå resultat, menade Daniel Tachys.

Sist men inte minst gav den före detta Sida-chefen Jan Bjerninger sin syn på frågan. ”Obsessive Measurement Disorder” och ”Counterburaucracy” är enligt vissa* starkt utmärkande för det amerikanska biståndsorganet USAID. Riktigt där är vi inte inom svenskt bistånd, men tendenserna finns. Regeringens landsstrategier innehåller alldeles för många obligatoriska krav som formulerats i Sverige. Det handlar förutom en målhierarki om ett femitotal krav i varje landstrategi.  Att uppfylla så många krav med små personalresurser är inte möjligt. Samtidigt blir det svårare att urskilja vilka krav som är mer, och vilka som är mindre viktiga.

Under seminariets andra del följde en paneldiskussion, där olika åsikter luftades och taket var högt. Utrikesdepartementet företräddes av Johan Borgstam som inledningsvis talade om resultatmätning som morot för både givare och mottagarorganisationer. Ulrika Modeer, Diakonias policychef, kommenterade att synen på resultat ofta skiljer sig mellan mottagarorganisationer och givare. Janet Vähämäki, doktorand vid Uppsala universitet, betonade vikten av bättre samordning mellan olika givare. Mottagarorganisationer har ofta många utvärderingar att skriva, arbetsbördan får inte bli för stor.  Sist ut i panelen var Joakim Molander, utvärderingschef på Sida, som bland annat talade om behovet av att utforma mål tillsammans med mottagarorganisationer.

Diskussionen var omfattande men kretsade till stor del kring hur vi ska lösa de problem som de inbjudna gästerna påpekat under seminariets första del. Att människor vill uppnå resultat tycktes samtliga vara rörande överens om, men vad är resultat? Och vems resultat är det vi talar om?

Ett flertal av deltagarna efterfrågade bättre dialog mellan UD & Sida och mottagarländernas regeringar och lokala organisationer. Målen måste vara anpassade efter organisationer och utvecklingsländers förmåga. Deras perspektiv är viktiga att ha med från början när resultatagendan skrivs. Från publikens håll påpekades mycket riktigt att ingen av de inbjudna gästerna och paneldeltagarna representerade någon mottagarorganisation.

Lika viktigt som det lokala perspektivet är att skattebetalarna i norr har insyn i vad som händer. Bistånd måste alltid kunna förklaras och rättfärdigas. Behovet av kontrollinstrument och oberoende revisioner är därför stort. Samtidigt måste dessa också kunna mäta resultat som tar lång tid att uppnå. Kvalitativa och kontextuellt anpassade mätinstrument var något som betonades. Flera av gästerna och paneldeltagarna lyfte också att mer forskning på området behövs göras och framförallt användas.

Göran Holmqvist, som med bravur modererade den stora gruppen gäster, rundade av dagen med sina egna iakttagelser och synpunkter. Dessa publicerades i en mer djupgående diskussion på Biståndsdebatten.se (länk) och kan kort sammanfattas som följer:

- Mer av ödmjukhet: Allt går inte att mäta och allt går inte att veta.
- Mer av försiktighet, i bemärkelsen vara medvetna om de potentiella riskerna med långtgående kontroll- och resultatstyrning: tidsåtgången, de perversa incitamenten, risk för försvagat ansvarsutkrävande på mottagarsidan, ovilja till omprövning/risktagande, ”motivational crowding-out”.
-Investera i lärande, hellre än i att producera oändliga mängder indikatorer.
-Var varsam med professionella människors inneboende motivation och yrkesheder.
-Håll isär de tre målen: att lära, att kontrollera och att möjliggöra politiskt ansvarsutkrävande. Ibland kan tre flugor slås i en smäll, men oftast gäller den gamla ledstjärnan att varje mål angrips bäst med det för det syftet bäst avpassade medlet.
- Att ”arbeta utanför resultatmatrisen” är kanske ett nytt uttryck att mynta. När systemen, cheferna och politiker är oförmögna att ge återkoppling på det mer svårmätbara arbetet med relationer och processer så får de engagerade aktörerna i stället återkoppla till varandra.
- Bakom resultatagendans fyrkantigheter och kontrollbehov döljer sig nog också en dos brist på ledarskap, på olika nivåer. Det behövs därför ledare som vågar leda och samtidigt lita på sina medarbetare.

*Begreppet Obsessive Measurement Disorder myntades av Andrew Natsios, f.d.chef för USAID, i en rapport om det amerikanska biståndet. Natsios menar att kvalitet och nytänkande i utvecklingsprogrammen får stryka på foten när biståndsbyråkratins mät- och kontrollhysteri tar över.

Se seminariet i sin helhet här
Läs Göran Holmqvists egna inlägg på Biståndsdebatten.se här
Se hur det svenska biståndet används på OpenAid

Malin Fagerberg Wikström
FUF

Biståndsdebatten.se, FUF-bladet, FUF fåtöljen och större seminarier samt utbytes/ungdomsprojektet Use Your Right To Act! nämndes alla som exempel på hur FUF jobbar hårt för att sprida och synliggöra debatt på olika sätt!

Vi kan mycket stolt meddela att det som under Development Day var mest popluärt bland de studenter vilka är engagerade i eller intresserade av globala utvecklingsfrågor och svängde förbi vårt bord var FUF: s praktikbank och möjligheterna att genom denna söka praktik på internationella arbetsplatser. Det var under hela dagen en tät ström av nyfikna och intresserade och intresselistan blev snabbt full. FUF har med denna praktikbank en unik position och erbjuder en mycket attraktiv tjänst för studenter som söker arbetslivserfarenhet i form av praktik!

Vi hoppas och tror att vår närvaro under Development Day bidrog till att sprida ordet om FUF, den viktiga roll vi har rörande utvecklingsfrågor och den för studenter ovärderliga möjligheten att genom FUF söka praktik!

Efter lunch hade Gunnar Rundgren ordet i en av skolans större föreläsningssalar. Gunnar är grundare av KRAV och har en lång erfarenhet av ekologisk odling bakom sig. KRAV har en igenkänning på 98 % i Sverige, vilket är ungefär samma igenkänning som McDonald’s har. Han pratade mycket i kontraster, slow food möter fast food, lokalt möter ekologiskt icke-lokalt, vägde för- och nackdelar osv.

Han berättade att han inte skulle kunna förespråka något som ”sustainable devlopment”, som nu är så hett, utan menar att allt endast fungerar till en viss gräns, KRAV som exempel, har gjort sitt och nu behövs nya idéer och lösningar.

Det pratades ogärna om lösningar, Rundgren kritiserade hellre det system vi lever i idag som han menar suger ut och förstör samhället. Civilsamhället och individerna behövs, enligt Rundgren, för en förändring på den bedrövliga situation världen idag befinner sig i. Att endast låta ekonomiska signaler sköta marknaden idag är livsfarligt, det är inte det som ska sköta vår planet utan det är vi som lever på och av den. Vi måste förstå att staten och marknaden inte är de enda aktörerna på marknaden idag, ”det finns fler, för vi finns ju, och vi kan tillsammans förändra”.

Caroline Daly, Styrelseledamot i Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF
Camilla Göth, redaktionsmedlem i FUF-bladet

FUF-priset skall tilldelas enskilda, grupper eller organisationer
…som genom ett långsiktigt utvecklingsarbete bidragit till förbättrade levnadsvillkor för fattiga människor – främst i utvecklingsländerna
eller
…som genom forskning eller annan vetenskaplig verksamhet underlättat eller bidragit till viktiga utvecklingsinsatser – främst i utvecklingsländerna
eller
…som genom politiska eller andra samhällsinsatser förstärkt intresset för och möjligheterna till ökade insatser – främst i utvecklingsländerna.

FUF-priset består av äran, ett fint diplom och ett ständigt medlemskap i FUF.
Vet du någon som du tycker borde få ett FUF-pris? Skicka då en nominering till FUF. Nomineringen ska innehålla en motivering till varför personen, gruppen eller organisationen bör få priset samt information om pågående eller tidigare projekt, publiceringar osv. Vi vill också ha namn och kontaktadress till dig som nominerar.

Skicka nomineringar senast 30 april till:
fuf@fuf.se

FUF och OmVärlden höll tidningsrelease och seminarie under rubriken ”Jobba med bistånd – går det?”. Där samtalade Klas Markensten, tidigare avdelningschef på Sida och ambassadör, Lars Benon, rektor på Globala gymnasiet och Malin von Strauss som arbetar på UNDP. Mia Laurén från OmVärlden var samtalsledare på det fullsatta seminariet.

Unga människor blir alltmer högutbildade och det blir svårare att få arbeta med utvecklingssamarbete utan examen eller specialkompetens. Dessutom har antalet jobb blivit färre. Alla var eniga om att utbildning väger tyngre än erfarenhet inom många av biståndets arbetsområden. Men kulturkännedom och att kunna ett lokalt språk kan också vara avgörande, och det kräver en direkt erfarenhet av platsen man vill jobba på. Eller jobba med, på avstånd, eftersom det blir ovanligare att utländska biståndsarbetare jobbar på plats. Malin von Strauss säger att hon inte åker längre än till Köpenhamn i tjänsten men att hon brinner för sitt arbete inom FN:s utvecklingsprogram.

I Klas Markenstens ungdom på 1960- och 70-talet fungerade biståndsarbete på ett helt annat sätt.
– Hela familjer åkte till utvecklingsländer för att hjälpa till och många av dem var hantverkare och eldsjälar, inte högutbildade akademiker, berättar han. Klas Markensten betonade att utan ett genuint engagemang blir man inte långvarig på en arbetsplats som till exempel Sida.

Lars Benon är övertygad om att utbildningarna i statsvetenskap och internationella relationer inte kommer räcka till för biståndsarbetet och slog ett slag för de tvärvetenskapliga utbildningarna.

– Energi-, klimat- och ekologikunskaper och hållbar utveckling är vad som behövs i framtiden. Det är strukturförändringar som kommer att rädda världen, inte biståndspengar, menar Lars Benon.

Slutsatsen av diskussionen blev att en utbildning är en förutsättning för att få jobb, men att engagemang, praktisk erfarenhet och ett intresse för andra kulturer också väger tungt när man söker arbete inom organisationer, företag och myndigheter inriktade på utvecklingssamarbete.

Malte Thustrup
Omvärlden

Nu är det redan den 18 januari, men ännu känns det okej att önska er alla ett riktigt Gott Nytt År tillsammans med ett stort TACK för det gångna året. Som medlemmar har ni alla på olika sätt till att 2010 blev ett riktigt bra FUF-år.

Eftersom bidraget från Forum Syd/Sida minskade kraftigt jämfört med tidigare år, var det en särskild utmaning att få verksamheten inte bara att rulla utan t o m utvecklas. Detta har kunnat ske tack vare de otroliga insatser som görs av dem som mot ringa ersättning sköter kansliet, och förstås från engagerade medlemmar framför allt bland studenterna som glatt sätter av stora delar av sin fritid för FUF. Jag hoppas att ni alla märkt den energi och glädje som präglat den nya modellen för möten kring aktuella ämnen – det som vi kallar Fåtöljen – för att inte tala om lanseringen av www.biståndsdebatten.se i slutet av året. Förmedlingen av praktikanter fortsätter att vara ett värdefullt inslag i den breda ansatsen för tillväxten av nya generationer av människor som är både kunniga och engagerade i internationella frågor. Detta och allt annat som gjorts kommer som vanligt att sammanfattas och presenteras för medlemmarna på årsmötet i mars.

Från årsskiftet införs en ny ordning; medlemsavgiften betalas hädanefter per kalenderår. För dem som betalt in årsavgiften efter 1 oktober 2010 gäller avgiften för hela 2011. Ni andra, som betalat in avgiften tidigare under 2010, ber vi betala in avgiften för 2011 snarast möjligt till bankgiro 702-4532. Ange ditt namn och din e-postadress som avsändare/OCR nummer.

Från styrelsen ser vi fram emot att under detta nya år tillsammans med alla engagerade medlemmar fortsätta att utveckla FUF: s verksamhet. Ett brett engagemang och en livaktig debatt kring internationella frågor är mer angeläget än någonsin!

Eivor Halkjaer, Ordförande i FUF

Bankgiro 702-4532. Ange ditt namn och din e-postadress när du betalar.

Ordinarie medlemskap 200 kr
Stödmedlemskap 300 kr
Studerandemedlem 150 kr
Institutionell medlem 1 500 kr
Frivillig gåva  ____ kr