Film & referat: FUF-fåtölj 18/1 Jämställdhet – mål och medel för global utveckling

Med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna i högsta hugg besökte Gertrud Åström, tidigare ordförande för Sveriges Kvinnolobby, FUFs fåtölj för att prata om jämställdhet som mål och medel för global utveckling. Åström har varit aktiv i kvinnorörelsen i 25 år, men poängterar att hon har engagerat sig för kvinnors deltagande i det offentliga rummet i hela 40 år, och att hon därför har många lärdomar att dela med sig av.

Åström berättar att ämnet jämställdhet kommit och gått på den politiska dagordningen under hennes år som aktivist. Hon frågar sig om det är populism som har gjort att jämställdhet idag står så högt på dagordningen att det är ett eget mål i Agenda 2030, eller om det handlar om att världen äntligen förstått vikten av jämställdhetsperspektivet. Åström menar att hon ofta får höra att de som jobbar med jämställdhetsfrågor gör det på grund av att det är populärt, men hon är inte ett fan av den typen av uttalanden.

– För om det är populism måste någon ha varit tillräckligt stark för att driva upp det på dagordningen

Åström menar att jämställdhet är nödvändigt för global utveckling och minskad fattigdom, och att det är fantastiskt att världen har lyckats enas om de Globala målen. Att arbeta för kvinnors och flickors möjligheter att bidra till den globala utvecklingen på samma villkor som män och pojkar är ett mål i sig, menar Åström, men det är även ett sätt att tillvarata hela länders resurser och på så sätt öka det ekonomiska välståndet.

Åström menar att människor som jobbar med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna många gånger har bristande kunskaper om vad som egentligen står i den. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna och kvinnokonventionen är dock grundläggande kunskaper för att kunna jobba på ett systematiskt sätt för att uppnå mål 5 i Agenda 2030, menar hon. Mycket av det vi hittar i Agenda 2030 finns redan i kvinnokonventionen och bristande kunskaper om konventionen försvårar arbetet med att uppnå mål nummer 5.

Åström refererar till Global Gender Index där världens länder rankas utifrån jämställdhet. På första plats hamnar Island följt av Finland, Norge och Sverige. Åström menar att detta är ett kvitto på att det är framgångsrikt att arbeta med jämställdhet, eftersom att samma länder även ligger i topp på Human Development Index och på The Economists listor. De nordiska länderna som toppar jämställdhetsindexet utgör ungefär en halv procent av jordens befolkning.

– Hur har det gått till att 0,5 procent gör någonting som 99,5 procent inte gör? frågar sig Åström.

För att förstå detta måste vi förstå politiken menar hon. Under sin tid som aktivist har Åström sett några av de största politiska förändringarna. Åström berättar att det under 70- och 80-talen skedde viktiga förändringar i Sverige. Under den perioden gick kvinnligt arbetsdeltagande från 60 till 90 procent, vilket berodde på institutionella förändringar och reformer, bland annat införandet av särbeskattning och barnomsorg. Åström menar att individualiserad föräldraförsäkring och ett erkännande av den informella sektorn är ytterligare reformer som skulle öka jämställdheten, såväl i Sverige, som globalt.

Referat av Sara Holmberg

Dela det här:
Publicerat i Referat & filmer